I Skåne ligger godsen tätt. Deras huvudbyggnader har länge betraktatas som en konsthistorisk tillgång. Men ett gods är så mycket mer, det är en egendom som omfattar både domäner och verksamhet. Vad har det betytt att Skåne är "godstätt"? För människor, för landskapet? Frågar av det slaget blir belysta i Skånska godsmiljöer, Skånes hembygdsförbunds årsbok 2001.

I Skånska godsmiljöer medverkar tretton forskare. De är historiker, kulturgeografer, konstvetare och ekonom-historiker. De studerar godsmiljöer ur olika perspektiv. I sina artiklar ger de vida utblickar i tid och rum över godslandskapet Skåne, men också närbilder av människor och händelser.

Författarna visar att livet i Skåne kan speglas genom ett slagsmål 1689 eller en präst som gör motstånd på 1700-talet, genom utplånandet av en by 1848 och genom tre av 1800-talets slottsbyggen. Makt och inflytande är något av en röd tråd i bokens artiklar, där läsaren möter både godsherrar och underlydande, gamla och fattiga, bönder och torpare.

Skånska godsmiljöer
Skånes hembygdsförbunds årsbok 2001
208 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom 2001.