Skogskyrkogården 30 år som världsarv

Almhöjden i Skogskyrkogården. Foto: Alexander Assal

Almhöjden i Skogskyrkogården. Foto: Alexander Assal

I år är det trettio år sedan Skogskyrkogården i Stockholm blev ett världsarv. Det uppmärksammas bland annat med en fotoutställning i Kungsträdgården och extra visningar av kyrkogården.

Skogskyrkogården är ett ovanligt världsarv. Dels är det ganska ungt då Skogskyrkogården byggdes för drygt hundra år sedan, dels är det en fullt fungerade begravningsplats.

– Det är också en populär plats att besöka och det är Sveriges största begravningsplats. Här har en halv miljon personer sin sista vila, säger Svante Borg, förvaltningschef och site manager för världsarvet Skogskyrkogården.

Ett världsarv är angelägenhet för alla människor på jorden och ska bevara för all framtid. Det är FN-organisationen Unesco som beslutar om vilka platser i världen som ska vara världsarv. Det görs efter nominering från respektive land. I Sverige finns 15 världsarv och i hela världen finns 1 199 världsarv i 168 länder.

För att fira Skogskyrkogården 30 år som världsarv har Stockholms stad bland annat anordnat en fotoutställning i Kungsträdgården den 26 augusti till den 8 september, extra visningar på Skogskyrkogården på tisdagar och söndagar under september och Skogskyrkogårdens dag den 7 september med gratis visningar inomhus och utomhus.

Varje år hålls närmare 2 000 begravningsceremonier på Skogskyrkogården och många av dem i de 3 kapellen i huvudbyggnaden Skogskrematoriet. Från januari 2025 ska Skogskrematoriet restaureras.

(2024-09-10)

Se även Tanums hällristningar firar 30 år som världsarv (2024-03-26)