År 1251 besegrade Birger jarl ett stormannauppror vid Herrevadsbro. Det finns två versioner om var slaget ägde rum: antingen vid Kolbäcksån i Västmanland eller vid Säveån i Västergötland. Herrevad i Västmanland har varit den etablerade uppfattningen, men Häradsvad i Västergötland har sedan flera hundra år tillbaka uppmärksammats såsom ett möjligt alternativ.

Samtidigt som västmanlänningarna beredde sig på att fira 750-årsjubileet av slaget publicerade Jan Guillou romanen Arvet efter Arn i vilken han förlägger krigsskådeplatsen till Västergötland. I den debatt som följde i Vestmanlands Läns Tidning hänvisade Guillou till en bok från 1990 av bl.a. amatörhistorikern Ingvar Leion, som "övertygande och skickligt argumenterar för Västgöta-versionen".

Ingvar Leion har nu kompletterat och byggt ut uppsatsen i nämnda bok till skriften Herrevadsbro år 1251. Här ges en genomgripande analys av vilken av platserna som bör ses som "innehavare" av händelserna. Författaren placerar slaget vid Häradsvad vid Säveån i Gäsene härad i Västergötland.

Ingvar Leion:
Herrevadsbro år 1251. Birger Jarls seger över upprorsmän och en tysk legohär vid Herrevad/Västmanland eller Häradsvad/Västergötland? En kritisk granskning av två alternativa platser
HistorieForum Västra Götaland
Utkom 2002