Standardiseringen av tid i Sverige

Hur mycket är klockan? Det är en till synes trivial fråga, men börjar man fördjupa sig i den visar den sig snart vara allt annat än enkel. För inte så länge sedan fick svenskarna hålla reda på lokal soltid, järnvägstid, telegraftid och navigationstid. Att vi i dag slipper denna röra går tillbaka på en rad nationella och internationella överenskommelser som slöts decennierna runt sekelskiftet 1900.

I Tid för enhetlighet presenterar vetenskapshistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt hur behoven av gemensam tid växte med de tekniska nyheter som krävde samordning med tidtabeller och nationell standard. Sommartiden, som infördes första gången 1916, är bara ett exempel på de gemensamma idéer som introducerades lika omdiskuterad då som idag. Men hur mättes tiden och hur spreds de enhetliga angivelserna förr? Och hur kommer det sig att vi har just den tid vi har idag?

Johan Kärnfelt är docent i idé- och lärdomshistoria vid  Göteborgs universitet. Som forskare har han tidigare ägnat sig åt den svenska populärvetenskapens historia, men på senare år har han rört sig alltmer mot astronomihistorien. Gustav Holmberg är även han docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Hans forskning har mestadels behandlat modern astronomihistoria men också livsmedelsteknologi, framtidsstudier, astrobiologi och historiebruk.

Johan Kärnfelt & Gustav Holmberg:
Tid för enhetlighet. Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige
Nordic Academic Press
Utkom 2019