Stenålderssläkt drabbades hårt av pesten under flera generationer
Ett av de kompletta skelett som hittades i Frälsegårdens gånggrift norr om Ulricehamn. Foto: Karl-Göran Sjögren
Genom att kartlägga DNA från människor som begravts i megalitgravarna i Falbygden har arkeologer från Göteborgs universitet i samarbete med genetiker från Köpenhamns universitet kunnat lägga ett pussel – både om hur pesten spred sig i Falbygden och hur individerna i gravarna var släkt med varandra. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Arkeologer vid Göteborgs universitet kan nu ha svaret på varför Skandinaviens befolkning krympte för cirka 5 000 år sedan. Återkommande utbrott av pest tros vara orsaken. Forskarna har analyserat DNA från fler än 100 individer från olika gravar, de flesta från megalitgravar i Falbygden i Västergötland. Studien har gjorts i samarbete med genetiker vid Köpenhamns universitet.
− Vi kan följa pestens utveckling i detalj. Det är inte samma pest, utan pesten utvecklas för varje generation. Vi har hittat tre olika varianter av pesten, säger Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi och en av forskarna bakom studien.
För mellan 5 300 år och 4 900 år sedan krympte befolkningen i Skandinavien. Inom forskningen är detta känt som den neolitiska nedgången. Under åren har olika teorier presenterats, där pest är en av dem. Men det är inte känt om tidiga utbrott kunnat orsaka vitt spridda epidemier eller bara mindre isolerade sjukdomsutbrott.
För att undersöka förekomsten av pest i Skandinavien före och under den neolitiska nedgången sekvenserades DNA från 108 individer som begravts i gånggrifter i Falbygden med omnejd.
− Vi fann spår av den pestbärande bakterien Yersinia pestis. Det visade sig att 18 av 108 individer, det vill säga 17 procent, hade smittats av pest när de dog, säger Frederik Seersholm, genetiker vid Köpenhamns universitet.
Detta visar att pesten spreds i samhället under åtminstone tre omgångar under ungefär 120 år. De två första vågorna var små och begränsade, men den tredje var mer utbredd inom befolkningen.
Studien ger även en inblick i hur stenålderssamhället i Falbygden var organiserat. Forskarna har med hjälp av DNA-analyserna visat att fyra män fått flera barn med olika kvinnor, men inte sett några tecken på att kvinnor fått barn med fler än en man. Släktskap inom gravarna följer manslinjen, medan kvinnor kommer in från andra grupper. Detta exemplifieras av en kvinna som är begravd i en annan grav än sina två bröder.
− Vi kan också visa att släktgruppen i gånggriften vid Frälsegården var uppdelad i två grupper, som begravdes i var sin del av gravkammaren, säger Karl-Göran Sjögren.
Studien ”Repeated plague infections across six generations of neolithic farmers” har publicerats i tidskriften Nature.
(2024-07-11)
