Boken Stadion och Zinkensdamm behandlar hela Stockholms idrottspubliks historia, från de första trevande arrangemangen vid mitten av 1800-talet till dagens masspublik ett stycke in på 2000-talet. Tyngdpunkten ligger på idrottspubliken som en form av offentlig folklig kultur, där en person beger sig till en idrottsarena för att tillsammans med en stor folkmassa delta i ett sportevenemang under några timmars tid.
Hur har publiken på Stockholms idrottsarenor förändrats under de senaste två seklerna? Där finns en rad olika kategorier, från de trogna supportrarna som följer sitt lag i vått och torrt till de förväntansfulla föräldrarna som på glesa läktare följer sina barns prestationer. Också skillnaderna mellan olika publikkulturer inom olika idrotter är påtagliga.
Beskrivningar av idrottspubliken under senare decennier har i media ofta fokuserat på våldsbenägenheten hos åskådarna, om läktarbråk och huliganism. Men det är inte något nytt fenomen, så beskrevs stökig fotbollspublik redan 1916 medan huliganism på läktarna började förekomma först i slutet av 1900-talet.
Mats Hellspong är professor emeritus, tidigare verksam vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Han har bland annat skrivit Den folkliga idrotten. Studier i det svenska bondesamhällets idrotter och fysiska lekar på 1700- och 1800-talen och Korset, fanan och fotbollen. Folkrörelsernas kulturmiljö i ett jämförande perspektiv.
Mats Hellspong:
Stadion och Zinkensdamm. Stockholms idrottspublik under två sekler
Stockholmia Förlag
Utkom 2013
