Stor granskning av landets utbildningar i historia

Historieutbildningarna på högskolan är av god kvalitet. Lärarna är väl kvalificerade och studenterna tycker att de lär sig kritiskt tänkande. Historieämnets försvagade ställning inom gymnasieskolan har dock lett till problem med sämre förkunskaper.

Historia är ett stort ämne med cirka 9 000 studenter. Högskoleverket har granskat grund- och forskarutbildningen och konstaterar att kvaliteten är god. Särskilt positivt är att studenterna anser att de lär sig att göra självständiga, kritiska bedömningar – precis det som står i högskolelagen. De tycker också att studierna utvecklar deras samhällsintresse och personliga tänkande. Här skiljer sig historiestudenterna från majoriteten av Sveriges studenter som inte tycker att utbildningen bidrar till detta i någon högre utsträckning.

Högskoleverket kommer att följa upp situationen vid Mitthögskolan och Blekinge tekniska högskola om ett år. När Högskoleverkets bedömargrupp besökte Mitthögskolan var alla fast anställda lektorer tjänstlediga för forskning. Undervisningen sköttes av vikarier vilket innebar att studenternas lärarkontakt blev lidande. Vid Blekinge tekniska högskola är historieämnets ställning för svag. Ämnet är inte tillräckligt prioriterat av högskolan.

Nästan alla högskolor och universitet tar upp studenternas bristande förkunskaper som ett problem. Diagnostiska prov bland nybörjarna visar att den historiska allmänbildningen är låg, framför allt när det gäller grundläggande kronologisk kunskap. Högskoleverkets bedömargrupp konstaterar att de bristande förkunskaperna är ett resultat av historieämnets försvagade ställning i skolan. Historia är endast obligatoriskt på tre av gymnasieskolans program. Nu har gymnasiekommittén visserligen föreslagit att historia ska bli obligatoriskt för alla elever och tilldelas totalt 40 timmar. Det är ett steg framåt, anser bedömargruppen, men helt otillräckligt om statsmakterna menar allvar med att en förståelse för det förflutna är väsentlig för att förstå nutiden.

Kvinnorna är i majoritet på de flesta av utbildningarna, men bland doktoranderna och lärarna dominerar männen. Det är bara några få lärosäten som har en jämn könsfördelning bland lärarna och doktoranderna, till exempel Örebro universitet och Södertörns högskola. Högskoleverket anser att högskolorna måste göra större ansträngningar för att komma tillrätta med den sneda könsfördelningen.

(2003-03-11)