Storsatsning på humanistiskt IT-laboratorium

Riksbankens Jubileumsfond stödjer från mars 2001 den fortsätta uppbyggnaden humanistiskt IT-laboratorium av forskning och forskningsstödjande verksamhet i HUMlab med 5 miljoner kronor. Kempestiftelserna, som redan tidigare har stött uppbyggnaden av det icke-traditionella laboratoriet, har nu anslagit ytterligare 2,5 miljoner för inköp av avancerad teknisk utrustning.

HUMlab är ett humanistiskt IT-laboratorium för forskning, utveckling och utbildning vid Umeå universitet. I detta kreativa IT-landskap möts ny teknik, humaniora, kultur och människor (studenter, lärare, forskare, konstnärer, m.fl.) i en mångvetenskaplig miljö med god jordmån för nyskapande och gränsöverskridande projekt.

Kempestiftelserna har stött HUMlabs teknikinvesteringar sedan starten. Ett av resultaten är den avancerade 3D-projektionsutrustning som nyligen installerats. Utrustningen, som är unik i landet, kan t.ex. användas för att gestalta forntida miljöer, för distribuerad teater (där skådespelarna befinner sig på skilda platser men agerar tillsammans i en miljö som skapats i datorn) och för att på olika sätt visualisera stora och komplexa datamängder. 3D-glasögon och en bred bakprojicerad duk ger möjlighet att interagera med en högupplöst datorgenererad värld.

Vid ett sammanträde den 19 mars beslöt Kempestiftelserna att ge HUMlab ytterligare 2,5 miljoner för avancerad utrustning. Nu handlar det bl.a. om att bygga ut virtual reality-systemet med möjligheten att placera ut ljud i rummet, s.k. spatiellt positionerbart ljud. Man ska också investera i styrkontroller, programvara, nya visualiseringsplattformar, kraftfulla arbetsstationer och ny utrustning för digital konst.

Dessutom bidrar, som tidigare meddelats, Riksbankens Jubileumsfond med 5 miljoner kronor från mars 2001. Det är pengar som bland annat ska användas till utveckling av metoder för att med hjälp av VR-teknik och komplexa simuleringar hantera, analysera och presentera komplext material, t.ex. forskningsresultat, på ett visuellt och mer begripligt sätt.

Går det t.ex. att öka förståelsen av hällbilder och tidiga boplatser genom att bygga upp landskap där man går in i en datorgenererad värld med tredimensionell bild och ljud? Kan man upptäcka bakomliggande orsaker till rörelsemönster och kulturgränsförändringar i ett geografiskt område genom att studera kartor och andra informationslager lagda över varandra? Hur kan man med nya metoder undersöka och visualisera intellektuella miljöer och nätverk vid sekelskiftet 1900? Möjligheten att gå in i 3D-modeller och uppleva den simulerade verkligheten, ger helt nya möjligheter till teoribildning och hypotesprövning.

(2001-04-02)