Stort behov av åtgärder för kulturarvets beredskap
Bild från en internationell övning i att omhänderta kulturarv vid en katastrof. Foto: Erika Hedhammar (CCBY)
Att skydda kulturarv i händelse av kris och krig är nödvändigt för att säkerställa samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet. Samtidigt konstaterar det Råd för skydd av kulturarv som regeringen inrättat att det på många håll saknas fungerande katastrofplaner och konkreta åtgärder för att säkra såväl skyddet av kulturarv som möjligheten att upprätthålla verksamheter vid en krissituation. För många museer, arkiv och bibliotek och andra kulturarvsaktörer är uppgifterna nya, resurskrävande och komplexa, och i vissa avseenden råder även oklarhet kring roller och ansvar.
Om det blir krig i vårt land riskerar omistliga delar av vårt kulturarv att utsättas för förstörelse och löper risk att bli måltavlor i sig. Aktörer i krig riktar in sig på att skada motståndares kulturarv, till exempel museer, kyrkor, symbolbyggnader, bibliotek och arkiv – det visar många exempel från konflikter.
I den delrapportering som Riksantikvarieämbetet nu lämnar till regeringen presenterar rådet därför ett antal behov och förslag på åtgärder för att öka beredskapen för skydd av kulturarv i Sverige.
Alla aktörer med skyddsvärda kulturarv måste ha katastrofplaner och planer för hur de ska kunna upprätthålla verksamheten under kris- och krigssituationer. Med stöd av sådan planering kan konkreta förberedelser göras och samarbeten mellan aktörer stärkas. Med planering blir det tydligare vilka prioriteringar och avvägningar kulturarvsförvaltare behöver göra i en kris- eller krigssituation.
Förmågan behöver stärkas inom hela kulturarvssektorn genom kompetenshöjande insatser som till exempel generell kunskap om totalförsvaret, beredskapsplanering och krigsorganisation, kunskap om hotbilder, scenarier och riskanalys, säkerhetsskydd, informationspåverkan och cybersäkerhet, metoder för skydd av icke-flyttbart kulturarv, praktiknära utbildningar och inte minst övningar.
Det finns magasin som är olämpliga ur beredskapssynpunkt. Det kan till exempel handla om deras geografiska placering eller vilken typ av lokaler det är. Fler kulturarvsaktörer behöver inventera sina lokaler för att kunna hantera längre avbrott i försörjning av el, data, vatten, avlopp. Fler kulturarvsaktörer måste också flytta delar av sina samlingar så att de föremål, böcker och arkivhandlingar som är kulturhistoriskt mest värdefulla placeras i de säkraste utrymmena.
Kulturarvssektorn behöver koordinera behoven, metoderna och rollfördelningen kring digitisering som en skyddsåtgärd och för att kunna hantera den redan pågående hybrida krigsföringen. Arbetet kan, förutom grundläggande informations- och cybersäkerhetsarbete, innebära överföring av information från analog till digital form. Syfte är då att säkerställa bevarandet av information även om det fysiska materialet skulle skadas eller förstöras och att säkra tillgången till materialet vid kris eller krig. För kulturmiljöer kan 3D-dokumentation, likt den vi såg efter branden i Notre Dame, även möjliggöra återuppbyggnad och rekonstruktion.
Ovanstående är några av de åtgärderna som rådet rekommenderar i sin delrapport till regeringen. Kunskap och expertis finns att tillgå och nu krävs att alla aktörer i kulturarvssektorn tar det egna ansvaret. En god beredskap inom kulturarvsområdet är inget man kan lägga ovanpå eller vid sidan av befintlig verksamhet. Det är det grundläggande risk- och sårbarhetsarbetet som skapar en robusthet som gagnar både fredstida krishantering och beredskapen för krig.
Men kulturarvsaktörer kan inte stå ensamma i beredskapsarbetet. Kulturarvsfrågorna måste få en tydligare roll i det civila försvaret och kulturarvsaktörer inkluderas i beredskapssamordningen på kommunal, regional och statlig nivå.
Rådet för skydd av kulturarv inrättades på uppdrag av regeringen våren 2024. Rådet fungerar som en samlande funktion för kulturarvssektorn i beredskapsfrågor och består av nio ledamöter från ledningarna för Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens fastighetsverk, representanter från länsstyrelserna, från de centrala museerna, regionala museerna och Svenska kyrkan.
Uppdraget för rådet är att driva på planeringen för hur samlingar av kulturarv och kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer ska skyddas vid höjd beredskap eller krig.
Rådet för skydd av kulturarvs delredovisning kan läsas här.
(2025-03-04)
Se även Regeringen bildar ett råd för skydd av kulturarv (2024-02-29)
