Strategi ska stoppa illegal export av kulturföremål

Ett stort antal antikviteter och kulturföremål förs varje år illegalt ut ur Sverige. I en rapport till regeringen föreslår nu Riksantikvarieämbetet en strategi för hur den illegala exporten skall bromsas.

Sverige har under lång tid tillgodosett både Europa och USA med kulturföremål. Kombinationen av god tillgång till välbevarade föremål och låg kronkurs har en dränerande effekt på det svenska kulturarvet. I höstas fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag av regeringen att i samråd med Kungliga biblioteket, Nationalmuseum, Riksarkivet, Nordiska museet och Tullverket föreslå en strategi för att stoppa smugglingen av kulturföremål.

I rapporten till regeringen konstaterar arbetsgruppen att det med nuvarande lagstiftning finns små möjligheter att förhindra olaglig utförsel inom EU-området. Lagstiftningen kom till före Sveriges inträde i EU och förutsätter nationella gränser med en inhemsk nationell tullkontroll. Vid direktexport till tredje land finns det större möjlighet att förhindra olaglig export. En stor del av exporten till tredje land går dock via ett annat EU-land och då är möjligheten att förhindra den mycket liten.

Arbetsgruppen föreslår en översyn av nuvarande lagstiftning, men bedömer också att en lagändring endast får marginella effekter. Istället föreslår de andra stödjande skyddsåtgärder. Till exempel bör staten inrätta en fond för att möjliggöra inköp av hotade kulturföremål. Fonden bör finansieras med ett grundkapital på mellan 50 och 60 miljoner kronor och även vara öppen för privata donationer. Ett annat förslag är att pröva en fransk modell, så kallad “droit de succession”, vilket innebär att en arvinge som avstår betydande kulturföremål till staten medges skattelättnad. Nordiska museet och övriga tillståndsmyndigheter bör också få resurser för att förhandsgranska auktionsföremål, vilket hittills visat sig vara effektivt.

Arbetet att stoppa utförseln kan också bli effektivare genom en rad kompetenshöjande insatser. Dels bör berörd personal inom tull, polis och åklagare utbildas, dels bör personal inom arkiv, bibliotek och museer ges fördjupad fackkunskap. Arbetsgruppen menar också att det är viktigt att medel satsas på folkbildning och informationsinsatser till en bred allmänhet, så att kunskapen om det svenska kulturarvet sprids.

(2003-03-02)