Svartsjö slott öppnas för allmänheten

Den nybildade stiftelsen Svartsjö slotts vänner har fått hyreskontraktet för Svartsjö slott i sin hand. Efter 35 år i törnrosasömn blir det verksamhet i Carl Hårlemans stolta rokokobyggnad igen.

– Vi får en hyresgäst som ser till att slottet och parken är tillgängliga för allmänheten, säger Rolf Karlsson på Fastighetsverket.

Den hårlemanska delen av slottet kommer att vara öppen för allmänheten. Stiftelsen Svartsjö slotts vänner planerar att ha museiverksamhet, utställningar, musikarrangemang, värdshus och vill göra Svartsjö slott tillgängligt för människor med funktionshinder. Hyresgästen får tillträde till slottet i augusti 2002. Till dess arbetar Fastighetsverket med den omfattande renovering av slottet som pågår sedan 1995.

Med Svartsjö slott introducerade Carl Hårleman rokokon i Sverige. Slottet blev stilbildande för den svenska herrgården. Det ligger på Färingsö utanför Stockholm och har en lång historia som kunglig vistelseort. Under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades. Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han år 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund, inre borggård. Vid borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev borggårdens brandskadade mur och torn.

Fredrik I gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. I såväl fasadutformning som planlösning blev slottet mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur. Anläggningen stod klar 1739. Carl Hårleman är även känd för att vara den arkitekt som fullbordade byggandet av Stockholms slott på 1700-talet och för sin fantastiska produktion av allt från fyrbåkar och herrgårdar till kyrkor och slottsträdgårdar.

På 1770-talet ville Kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika bygga ut slottet. Uppdraget att rita tillbyggnaden gick till arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Under Gustav III:s tid beboddes Svartsjö endast sporadiskt och då mest under jakttiderna. 1820 fanns det planer på att inrätta en invalidinrättning i slottet, men dessa genomfördes aldrig. Dock bidrog detta till att byggnaden tömdes på fast och lös inredning och slottet stod tomt under 1800-talet.

Riksdagen beslöt med Oscar II:s medgivande att bygga om Svartsjö till tvångsarbetsanstalt. 337celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet. Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar. Invändigt revs inredning från anstaltstiden. Slottet har därefter stått mer eller mindre oanvänt.

År 1995 började Fastighetsverket att rusta upp slottsmiljön för att kunna hyra ut det för en lämplig verksamhet.

(2001-02-22)