Svearnas religion och härskarideologi under förkristen tid

Religiösa element spelade en viktig roll i svearnas härskarideologi. Den var anpassad till ett decentraliserat samhälle och hade betydelse för den politiska legitimeringen och äganderättsliga aspekter. Olof Sundqvist visar i sin avhandling också att den förkristna härskarideologin levde kvar under tidig medeltid även efter kristendomens systemskifte.

När det gäller religionens betydelse för det härskande skiktet i det förkristna Sverige har tidigare forskning hävdat att det existerat ett sakralt kungadöme, dvs. att kungen betraktades som en gudom som hade en inneboende kraft att skänka sitt folk lycka och välfärd. Han firade ett symboliskt bröllop – hieros gamos – med ett mytiskt väsen, antingen fruktbarhetsgudinnan Fröja eller en jättekvinna. Om det uppstod missväxt eller en epidemi bröt ut, offrade man kungen till gudinnan. Denna s.k. sakralteori har både teoretiska och metodologiska problem.

Det finns också en annan forskningsriktning som förnekar att religionen hade någon nämnvärd betydelse för härskareliten. Också den teorin är problematisk, eftersom den avvisar vissa källor som kan bära på viktig information.

Olof Sundqvist gör i sin avhandling en ny bedömning av källmaterialet och tar dessutom in nya källor som inte beaktats tillräckligt i den tidigare diskussionen, t.ex. ortnamn, arkeologiska fynd och runinskrifter. Arbetet har en snävare geografisk avgränsning än tidigare studier och fokuserar på Svearnas territorium, dvs. huvudsakligen Mälarlandskapen. Därmed kan han ta hänsyn till specifika historiska och kulturella aspekter.

Undersökningen visar att religiösa element spelade en viktig roll i den förkristna härskarideologin bland svearna – från bygdehövdingar till kungar. Härskarna hyllades som avkomma till gudarna, främst guden Frö. Ideologin hade betydelse för den politiska legitimeringen och äganderättsliga aspekter. Härskaren hade också viktiga rituella funktioner. Hans makt legitimerades bl.a. genom att han förestod den offentliga kulten.

Under övergångstiden blev de första kristna kungarna avsatte när de vägrade att offra till gudarna. Härskarens kult hade betydelse för det ekonomiska livet i samhället. När folket kom till kultfesten hade de med sig tribut till härskaren. I gengäld fick de delta i offerfesten och andra viktiga aktiviteter som förekom vid härskarsätet. Vid dessa fester manifesterade härskaren sin makt genom olika typer av ceremonier i sin hall, t.ex. distribuering av gåvor och framförande av hyllningspoesi. Vid krigshot och andra samhälleliga kriser utförde härskaren riter, t.ex. lottkastning. Lottens utfall gav härskaren gudomlig sanktion för utförda handlingar. För att garantera en rättmätig succession utfördes riter också vid härskarens frånfälle och vid tillsättandet av ny ledare. Den förkristna härskarideologin var anpassad till ett decentraliserat samhälle där den politiska makten fanns bland stormännen i tingsförsamlingen.

Kristendomen innebar ett systemskifte med en centraliserad och hierarkisk maktapparat. De religiösa angelägenheterna lades över på ett prästerskap. I motsats till den senaste forskningen, visar avhandlingen att vissa inslag av den gamla härskarideologin kom att kvarstå under tidig medeltid. Den ideologin bevakades av grupper i samhället som såg politiska fördelar med den. Under 1100- och 1200-talen försvann den gamla härskarideologin successivt.

Olof Sundqvist:
Freyr’s offspring. Rulers and religion in ancient Svea society
Teologiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 16 december 2000