Avhandlingen Handslaget tar upp ett par viktiga frågor för vår tid när forskningspolitiken präglas av idén att vetenskaplig forskning skall bidra till innovation och ekonomiska framsteg: Varför skall offentliga medel – skattebetalarnas pengar – gå till näringslivets kunskapsutveckling? Och hur omvandlas vetenskaplig kunskapsproduktion till ekonomisk utveckling? Avhandlingen undersöker frågorna historiskt genom att studera politiken bakom det svenska forskningssystemets tillväxt från andra världskrigets avspärrningar och ekonomiska beredskap till 1970-talets industriakuter och näringspolitiska offensiv.
En betydlig del av studien handlar om den upprustning av forskningssystemet som ägde rum i Sverige i samband med andra världskriget. I centrum stod den ”Malmska” forskningsutredningen som tillsattes 1940 för att dra upp riktlinjerna för hur det statliga stödet till teknisk och industriell forskning skulle utvecklas. Tidigare hade industrins forskning i princip ansetts vara näringslivets angelägenhet men i och med krigets ekonomiska och politiska turbulens blev staten en central aktör för den industriella forskningen. Avhandlingen visar hur statens ansvar för kunskapsutvecklingen inom näringslivet förhandlades fram, formaliserades och fick konkreta organisatoriska uttryck när ett antal branschforskningsinstitut etablerades under perioden. Dessa skapades för viktiga näringsgrenar som pappers- och massaindustrin, livsmedelsindustrin, textilindustrin och verkstadsindustrin.
Avhandlingens grundläggande hypotes är att den industriella forskningspolitik som etablerades på 1940-talet skall förstås som ett ”handslag” mellan den organiserade industrin och staten. Begreppet är en analogi som kopplar den industriella forskningspolitiken till etableringen av tidens ”svenska modell” där näringsliv och socialdemokrati tog i hand. Handslaget var en bred kontraktslik överenskommelse om ansvarsfördelning där statens kom att ansvara för grundforskning medan näringslivet stod för den tillämpade forskningen. Detta fick tydligt uttryck i instituten som organiserades med en tydlig gräns mellan grundforskning och tillämpad forskning.
Medan den första delen av avhandlingen främst handlar om 1940-talets handslag visar den senare delen hur statens roll för den industriella utvecklingen fördjupades under 1960-talet. Detta gick hand i hand med en massiv utbyggnad av systemet för statsunderstödd teknisk och industriell forskning, något som kulminerade med bildandet av Styrelsen för teknisk utveckling (STU) 1968. Avhandlingen visar hur gränsdragningen mellan grundforskning och tillämpad forskning förlorade relevans i samband med att det statliga ansvaret för teknisk utveckling sträcktes längre in i näringslivets utvecklingsarbete. 1960-talets forskningspolitiska reformer innebar ett steg in i en ”innovationsålder” där nyttiggörande och ekonomisk exploatering av vetenskap placerats högt på den politiska agendan.
Ingemar Pettersson:
Handslaget. Svensk industriell forskningspolitik 1940–1980
Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, Kungliga Tekniska högskolan
Disputation: 30 november 2012
Opponent: professor Sven Widmalm, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
