Sverige och i ännu högre grad Finland hade få medeltida städer och alla låg i de södra landsdelarna. De nordligaste städerna var Ulfsby (dagens Björneborg) och Raumo i Finland och på den svenska sidan Gävle. Med grundandet av nationalstaten och i takt med att statsmakten stärktes fick städerna och stads-planeringen en allt större betydelse. I de svenska arkiven finns ett internationellt sett unikt kartmaterial från 1600-talets början och framåt som visar detta. Det är allt från uppmätningar, "spionkartor", skisser och principförslag, alternativ och revideringar till praktkartor för presentation och som propaganda-stycken.

Nils Ahlberg har stad för stad gått igenom dessa kartsamlingar och annat material och tecknar nu en bild av den svenska stadsplaneringens utveckling under perioden 1521-1721. Under sitt doktorsarbete har han varit knuten till två institutioner: konstvetenskap vid Stockholms universitet och landskaps-planering vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Stadsplaneringen speglar den politiska och ekonomiska utvecklingen under den svenska stormaktstiden och dess uppbyggnadsskede, och de omvälvande samhällsförändringar som gjordes då. I allt detta spelade städerna en central roll. Efter en försiktig början under Gustav Vasas tid kommer en första lite större grupp planer under 1580-talet, men den stora uppgången inleds vid 1600-talets början och når en markant kulmen under 1640- och 1650-talen.

Sammanlagt gjordes cirka 100 nyanläggningar. De allra flesta var grundningar av helt nya städer, men det hände också att gamla städer flyttades och byggdes upp på nya platser. En andra typ av åtgärd var planförändringar i existerande städer, tillsammans cirka 175 projekt. Det rörde sig om regleringar som ofta var mycket omfattande, utvidgningar, separata förstäder eller kombinationer av dessa. En tredje typ av åtgärd var befästnings-anläggningar. Planerna var till att börja med oregelbundna men vid 1600-talets början tar de rätvinkliga rutnätsplanerna över helt. Ibland finns det inslag av kanaler och någon gång före-kommer ett gatunät med radiellt utstrålande gator.

Undersökningen bygger på närmare 340 sammanhållna stads-planeprojekt med drygt 600 enskilda planer på 175 platser. Det är inte bara vanliga städer utan även andra platser där man kan tala om "stadsplanering" i Sverige, Finland, runt Östersjön och ända långt borta i Vitryssland, Tyskland och dagens USA. I en separat volym finns runt 370 kartor och en del andra bilder i färg. En sådan sammanställning av våra viktigaste äldre stadskartor har aldrig gjorts tidigare. Och flera av dem har inte publicerats förut.