Svensk tullpolitik 1823–1854

Frihandel kan tyckas vara ett besynnerligt ting. Den är både en ekonomisk teori och en handelspolitisk inriktning, både en ideologi och en vetenskaplig teori. Dessa spänningar återfinns redan hos Adam Smith. Patrick Jonssons avhandling fokuserar den politiska aspekten hos frihandeln och undersöker hur den kommunicerades inom svensk tullpolitik mellan 1823 och 1854. Under denna period var handelsförbuden i tulltaxan föremål för en intensiv strid och debatt. 1823 togs ett principiellt beslut av ständerriksdagen om deras avskaffande. Beslutet kom att förverkligas först under 1850-talet.

Ny teoribildning som försöker förklara förändringar inom handels-politik, menar att det ofta inte är tillräckligt att endast studera förändrade styrkeförhållanden mellan olika intressen. Institutioner och idéer är också väsentliga faktorer. I Patrick Jonssons under-sökning används dessa tillsammans med arenor och aktörer som raster för att tolka den politiska kommunikationen i förbuds-frågan. Det gör det möjligt att bättre förstå villkoren för hur frihandeln kunde utformas politiskt. Särskilt fokus läggs på borgarståndet och den utomparlamentariska arenan.

Arenaaspekten påvisar betydelsen av var frågan kommunicerades. Den ideologiska aspekten lyfter fram det idéklimat som påverkade hur frågan formulerades. Den institutionella aspekten analyserar hur förbudsfrågan integrerades i den politiska processen och skapade en sammanhållen ”intrig” för den politiska kommunikationen. Aktörsperspektivet fokuserar frihandels-vännerna som politiska kommunikatörer i relation till intrigen.

Frihandelsvännernas retorik och identitet samverkade i den politiska kommunikationen. Avhandlingen lyfter fram den långa och mödosamma process som frihandelsvännerna måste genomgå innan de kunde finna en förlösande formel för frågans lösning. Det var viktigt att frihandeln förutom att kunna framställas som en god ekonomisk teori, också kunde sägas vara praktiskt tillämpbar. Det innefattade att frihandeln var förenlig med politiska dygder som oberoende från särintressen, rättvisa och moral samt politisk klokhet. Särskilt viktigt var att framställa frihandeln som en politik för det allmänna nationella intresset. I den processen var inflytandet från den brittiska frihandels-politiken av stor betydelse. Denna utgjorde både en utmaning och en resurs för de svenska frihandelsvännerna. Avhandlingen visar hur de använde den brittiska förebilden och översatte den till svenska förhållanden.

Patrick Jonsson:
Handelsfrihetens vänner och förbuden. Identitet och politisk kommunikation i svensk tullpolitik 1823–1854
Humanistiska institutionen, Örebro universitet
Disputation: 23 september 2005
Opponent: docent Leos Müller, Södertörns högskola