Svenska humanister och samhällsvetare under 1900-talets första hälft

”Mot lärdomens topp”. Så formulerades ambitionen att bli professor av en av de få som nådde målet. Tobias Dalbergs studie är en kollektivbiografi över deltagarna i denna akademiska tävlan i Sverige under 1900-talets första hälft, med tonvikt vid dem som disputerat för doktorsgraden i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Deras yrkesbanor hade samband med tillgångar som de förde med sig i bagaget – dels kulturellt kapital som de ärvt från föräldrahemmet och dels resurser och förmågor förvärvade i skolan och vid universitetet.

Hur banorna gestaltades berodde dessutom på vilka anställningsmöjligheter som stod till buds inom de akademiska och vetenskapliga fälten och även därutanför, såsom lektorat vid läroverken och befattningar i statsförvaltningen och de lärda verken. Omvänt bidrog de banor som genomkorsade fälten till att forma samma fält. På så vis analyseras i denna avhandling hur akademiskt och vetenskapligt kapital alstrades, ackumulerades och fördelades under den period då de moderna lärosätena och vetenskapliga – inte minst de samhällsvetenskapliga – fälten växte fram.

Studien vilar på ett mångsidigt insamlande av uppgifter i arkiv, matriklar, dödsrunor och andra källor. De främsta bearbetningsmetoderna har varit geometrisk dataanalys och sekvensanalys. Tolkningarna ansluter till sociologiska forskningstraditioner företrädda av Pierre Bourdieu, Robert K. Merton och Andrew Abbott.

Tobias Dalberg:
Mot lärdomens topp. Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
Disputation: 25 maj 2018