Svenska kvinnors ekonomi 1920-1940

Studier av kvinnornas ekonomiska roller i samhället har för det mesta dominerats av den anglo-amerikanska diskursen. Kvinnliga erfarenheter av ekonomiskt liv i dessa länder tolkas ofta som universala. I sin avhandling Trying to make a living argumenterar ekonomhistorikern Linda Lane för att institutioner i specifika länder och samhällen generar specifika lösningar. Den svenska institutionella kontexten skapade sociala och ekonomiska förutsättningar för kvinnor som skiljde sig på ett avgörande sätt från de anglo-amerikanska erfarenheterna under mellankrigstiden.

Avhandlingen undersöker betydelsen av demografiska villkor under mellankrigstiden, såsom ökat giftermålsfrekvens och fallande födelsetal som en källa till uppmuntran för svenska kvinnor att göra anspråk på fullt ekonomiskt medborgarskap – genom ökat deltagande på arbetsmarknaden.

Genus är ett centralt begrepp i studien. Det används tillsammans med en kvantitativ analys av primärt arkivmaterial. Avhandlingen fokuserar på hur demografiska förändringar påverkade genus-villkor i den konfliktfyllda terräng som arbetsmarknaden utgjorde och de institutioner som reglerade den. Kvinnorna i Göteborg står i centrum i studien.

Avhandlingens huvudslutsats är att de demografiska förändringarna som påbörjades under sista delen av 1800-talet under mellankrigstiden kom att utmana den existerande genusordningen och i förlängningen genusarbetsdelningen. Emellertid, styrkan i dessa processer varierade i tid och rum och bland specifika kategorier av kvinnor.

Linda Lane:
Trying to make a living. Studies in the economic life of women in interwar Sweden, 1920-1940
Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Disputation: 10 september 2004.
Opponent: professor Christer Lundh, Ekonomisk-historiska
institutionen, Lunds universitet.