Svenska medeltidsbrev

allum þem mannum svm þetta bref høra ok sea sendir
iak inggrdh af bryriþe heelso mz warum herra

År 1330 lät Ingrid Magnusdotter pantsätta halva sin gård i Brunseryd till sin systerson. Hon skrev ned överenskommelsen på svenska och innehållet garanterades genom att hon och en rad namngivna vittnen fäste sina sigill vid brevet. Denna urkund är vårt äldsta medeltida originalbrev skrivet på svenska.

Fram till mitten av 1300-talet skrevs de flesta brev i Sverige på latin, men i Magnus Erikssons landslag (ca 1350) kom för första gången ett påbud om att svenskan skulle börja gälla som rättsspråk. Ägohandlingar och tingsdomar skulle skrivas på svenska. Här börjar historien om det svenska skriftsamhället.

Varför skedde det just då? Hur gick det till? Sverige var ju i allra högsta grad flerspråkigt: runorna var vardagsskrift, latinet och tyskan maktens och penningens språk. Det har tidigare ansetts att kyrkan stod för skriv och läskunnigheten och för spridandet av en skriftberoende kultur, inte bara hos oss utan i hela Västeuropa, men är detta hela sanningen?

Svenska medeltidsbrev är den första bok som tar ett helhetsgrepp om ämnet, som egentligen är Sveriges tidiga historia sett ur ett språk- och kulturhistoriskt perspektiv.

Genom att studera de medeltida breven visar Inger Larsson inte bara hur ett tidigare muntligt samhälle blir alltmer skriftberoende och hur övergången till ett svenskt skriftspråk kom till stånd under 1300-talet, utan ger oss också en inblick i den medeltida människans värld.

Inger Larsson är universitetslektor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Inger Larsson:
Svenska medeltidsbrev. Framväxten av ett offentligt skriftspråk
Norstedts
251 sidor, inbunden, illustrerad
Utkom i mars 2003

Recension i Svenska Dagbladet.