Svenskar i Narva 300 år efter slaget

I staden Narva i Estland pågick den 17-20 november kultursatsningen Narva 2000 med seminarier och utställningar om historia och kultur. Bland annat anordnades en historikerkonferens på temat Narva i historiens spegel där historieforskare från Estland, Finland, Ryssland och Sverige deltog.

Samtidigt invigdes en permanent utställning om de historiska och kulturella kontakterna mellan Narva och Sverige på Hermannsborgen i Narva. Utställningen kommer främst att behandla tiden då Narva var en del av det svenska stormaktsväldet. Utställningen produceras av Stiftelsen Läckö slott och i referensgruppen kring utställningen ingår experter från de museer i Sverige som främst arbetar med den svenska stormaktstiden, Armémuseum, Skoklosters slott och Livrustkammaren. Bakgrunden till utställningen är en sedan länge formulerad önskan från Narva stad om hjälp att uppdatera museets basutställning om svensktiden, vilken hittills varit från sovjettiden.

Under Narvadagarna avtäckte vice statsminister Lena Hjelm-Wallén ett lejonmonument som gåva från Sverige till Narva. Det är andra gången Sverige ger Narva ett lejonmonument. Förra gången var det prins Gustaf Adolf som 1936 avtäckte en kopia av Foquets bronslejon från Lejonbacken i Stockholm till minne av slaget vid Narva. Det förra Lejonet, som snabbt blev ett populärt utflyktsmål och riktmärke, förstördes 1944.

Då Narva sedan Estland blev självständigt satt upp målet att återuppbygga hus och monument som förstördes under andra världskriget har man vänt sig till Sverige med en önskan om att vi åter skall resa ett lejonmonument i staden.

Svenska institutet och Utrikesdepartementet har i samarbete med svenskt näringsliv gjort det möjligt att åter resa ett bronslejon i Narva. Det rör sig denna gång om ett något mindre lejon, det s.k. Medicilejonet, som är placerat på en klippa vid Narvafloden precis på gränsen mellan Estland och Ryssland.

(2000-11-20)