Svenskt kvinnobiografiskt lexikon blir dubbelt så stort
Ett uppslagsverk som lyfter fram kvinnor ur historien – det var syftet när Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades vid Göteborgs universitet förra året. Responsen har varit starkt positiv och nu utökas databasen med tusen nya namn och kartor som visar kvinnornas sociala nätverk.
En första version av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL), med digitala biografier av tusen kvinnor, låg klar den 8 mars 2018.
Nu har projektet fått finansiering från Riksbankens jubileumsfond för att kunna pågå i ytterligare två år.
– Redan i samband med lanseringen hade vi ytterligare 600 namn som vi då inte hade möjlighet att producera biografer om. I dag är vi nog uppe i 700 förslag på namn, vi ska gå igenom dem och se om de passar in i våra kriterier, säger Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet och projektledare för SKBL.
Alla kvinnor som presenteras i lexikonet har på något sätt gjort betydande insatser i det svenska samhället, från medeltiden fram till i dag. Många är pionjärer inom sitt område, exempelvis första kvinnliga läkaren och prästen. Men alla grupper är inte lika lätta att kartlägga.
– I SKBL har vi just nu sex kvinnliga uppfinnare. De skulle nog kunna vara betydligt fler, men sådant som kvinnor har uppfunnit har inte alltid räknats som uppfinningar.
Under de kommande två åren vill Maria Sjöberg också försöka få in fler namn från längre tillbaka i tiden.
– Merparten av kvinnorna i lexikonet i dag är från 1800- och 1900-talet, vi skulle gärna se att vi kan stärka de äldre historiska delarna också.
Förutom att komplettera med fler namn kommer databasen att vidareutvecklas genom att en karta läggs in vid varje biografi, så att det går att visualisera kvinnornas geografiska förflyttningar genom livet: var de föddes och var de sedan kom att verka.
– Det har också visat sig att kvinnorna rörde sig på institutioner som kan betraktas som drivbänkar för olika rörelser, som rösträttsrörelsen. I den här omgången ska vi lägga till sociografiska kopplingar så att man kan se vem som kände vem. Det kommer att bli en fördjupning och en utveckling av nuvarande gränssnitt.
Maria Sjöberg menar att gensvaret på SKBL har varit entusiastiskt, projektgruppen har förstått att lexikonet redan används både av en intresserad allmänhet och av andra forskare.
– Responsen bekräftar behovet eftersom den har varit så omfattande och positiv. SKBL är tänkt att fungera som ett arkiv för kvinnors historia, vilket inte har funnits tidigare. Nu kan man inte längre skapa ett översiktsverk i svensk historia och säga att det inte fanns några kvinnor att ta med. Vi visar att de finns!
Här finns Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
(2019-03-08)
