Sverige och Förintelsen

I augusti 1942 mötte den unge diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein på nattåget från Warszawa till Berlin. Den förtvivlade ­officeren berättade då om hur han bevittnat massmordet på 7 000 judar i förintelselägret Belzec för en förbluffad, tvivlande, allt mer chockad von Otter.

Men hur rapporterade von Otter till UD och vad gjorde UD med hans berättelse? De frågorna har under årens lopp fått olika svar först nu kan professor Klas Åmark ge ett definitivt svar på dem.

Från juni 1942 fick västmakterna allt fler uppgifter om vad som skedde och i december 1942 fördömde de ­allierade offentligt Nazitysklands förintelsepolitik. Men vad visste man egentligen i Sverige om Förin­telsen vid den här tiden? Kunde Sverige på något sätt ha agerat för att förhindra Förintelsens omfattning?

Klas Åmarks nya, forskningsbaserade verk diskuterar för en bredare publik ­frågan: Hur ser historien om Sverige och Förintelsen ut?

Klas Åmark är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Han var samordnare för forsknings­programmet “Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen”. Tidigare har han givit ut bland annat Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen och Förövarna bestämmer villkoren. Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest.

Klas Åmark:
Främlingar på tåg. Sverige och Förintelsen
Kaunitz-Olsson
Utkom 2021

Recensioner i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet