Sveriges tillväxthistoria ur demografiskt perspektiv
Den svenska arbetskraften har blivit äldre under 1900-talet. Under vissa perioder har denna åldrandeprocess accentuerats, medan den har avstannat under andra perioder. Hur och i vilken omfattning dessa demografiska förändringar på arbetsmarknaden förklarar förändringar i den genomsnittliga arbetsproduktiviteten och den ekonomiska tillväxttakten undersöks i Henrik Bengtsson ekonomisk-historiska avhandling Ålder och ekonomisk omvandling. Sveriges tillväxthistoria i ett demografiskt perspektiv, 1890-1995.
Olika åldersgrupper besitter olika typer av humankapital, varför den individuella produktiviteten förändras över livscykeln. Yngre arbetskraft antas t.ex. ofta vara bättre utbildad än äldre, medan äldre har en större arbetserfarenhet. Det råder åldersrelaterade skillnader även utifrån andra humankapitalaspekter, bl.a. arbetskraftsrörlighet och fysisk hälsa. För flertalet av dessa kvaliteter har det från utbudssidan även skett förskjutningar mellan olika åldersgrupper över tid. Tillsammans med förändringar i den underliggande ekonomiska strukturen, vilken bestämmer arbetskraftsefterfrågan och förutsättningarna för i vilken mån de olika typerna av humankapital kan utnyttjas inom produktionen, skiftar effekterna på den ekonomiska tillväxttakten av förändringar i åldersstrukturen.
Studien visar på behovet av att ta hänsyn till interaktionen mellan utbudet av och efterfrågan på humankapital, för bestämningen av ålderseffekter över tid. I tidigare studier saknas i regel analyser av hur ålderseffekterna förändras i ett dynamiskt och produktionsmässigt föränderligt perspektiv. I denna undersökning som spänner över hela 1900-talet presenteras empiriska belägg för att arbetserfarenhet har spelat en ökad roll för produktivitet och ekonomisk tillväxt. Under perioder av stark ekonomisk omvandling har emellertid den yngre arbetskraftens humankapital (inklusive utbildning) kompenserat för den bristande erfarenheten. Stora variationer har därför rått i betydelsen av en ung respektive gammal arbetskraft för den ekonomiska förändringstakten under 1900-talet.
Den enskilda betydelsen av åldersbestämda humankapital-förskjutningar ska dock inte överdrivas. Flera viktiga faktorer, av vilka ålderssammansättningen utgör en, måste samspela (mikro- och makroekonomiska, ekonomisk-politiska, institutionella etc.) för att varaktigt höga tillväxttal i BNP ska komma till stånd.docent Dan Bäcklund, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Universitet.
Henrik Bengtsson:
Ålder och ekonomisk omvandling. Sveriges tillväxthistoria i ett demografiskt perspektiv, 1890-1995
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 13 september 2003.
Fakultetsopponent:
