Synen på historia formas i skolan
Kan Donald Trumps valseger i det amerikanska valet förklaras med hur historia används i skolan? Forskning vid Umeå universitet visar att synen på historia skiljer sig åt bland elever, beroende på deras bakgrund.
Finns det en skillnad i kvinnors och mäns sätt att använda historia? Använder elever med utländsk bakgrund historien annorlunda än vad helt svenska elever gör? Hur gör blivande historielärare? Dessa frågor ställs av Lars Andersson Hult i en ny avhandling vid Umeå universitet om historiebruket i svenska skolan.
Han beskriver varför vi uppfattar, beskriver och använder historia på olika sätt. Genom att analysera nästan 1 000 provsvar från elever från 14 olika skolor och 100 lärarstudenters provsvar fördjupar han sig i tre områden: Utbildning och social bakgrund, kön samt skolmiljö. Det är områden som enligt Lars Andersson Hult är avgörande i vår syn på historia.
– Sammanfattningsvis är just utbildning en viktig bakgrundsfaktor i vår syn på historia. Samma gäller kön, där män är mer känslomässiga och kvinnor mer distanserade när de använder sig av historia, säger Lars Andersson Hult.
Även skolmiljön är viktig och Lars Andersson Hults forskning visar att eleverna på mer heterogena skolor, med en högre andel invandrare, är mer grovhuggna och emotionella i sin syn på historia. Medan eleverna på skolor med många svenskar med akademikerbakgrund är mognare och har vidare perspektiv i sin syn på historia.
– Min förhoppning är att historielärare ska använda resultaten av min forskning i sin undervisning och i sin bedömning av eleverna, säger Lars Andersson Hult och tillägger att hans avhandling erbjuder konkreta exempel på hur elever uppfattar och använder sig av historia.
Dessutom hoppas Lars Andersson Hult att hans avhandling ska ge en ökad förståelse för hur människor mer generellt reagerar på förändringar i samhället.
– Ta Donald Trump till exempel, för mig är han ett exempel på en person som i sin retorik använder historien på ett sätt som tilltalar människor som stressas av förändring.
Lars Andersson Hult
Historia i bagaget. En historiedidaktisk studie om varför historia uttrycks i olika former
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 25 november 2016
