Tidigare okänd kasematt funnen vid Nyköpingshus

Foto: Statens fastighetsverk

Under hösten har Statens fastighetsverk, som förvaltar Nyköpingshus, genomfört ett arbete på områdets vallar. Detta för att få kunskap om kasematternas skick och hitta bäst metod för att förhindra att dess tegelvalv vittrar. I samband med arbetet gjordes ett spännande fynd. I den östra vallen påträffades en hittills okänd kasematt, troligtvis från Gustav Vasas tid.

Runt Nyköpingshus finns stora gräsvallar, vallar som till viss del är underbyggda med kasematter. En kasematt är ett underjordiskt försvarsrum som användes för stridsposition, som beredskapsrum eller som förråd för ammunition och material. I äldre tider, som är fallet här, bestod kasematterna ofta av förstärkta inmurade tegelvalv. Att det funnits kasematter vid Nyköpingshus har länge varit känt. I samband med en nyligen genomförd besiktning och provborrning gjorde Statens fastighetsverk dock en spännande upptäckt.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur vallarna och kasematterna är utförda samt dess skick, detta för att kunna sätta in lämpliga åtgärder för att förhindra att de vittrar. Samtidigt ville man undersöka om det kunde finnas kasematter som inte är kända. För att ta reda på detta gjordes två provgropar, en vid västra vallen och en vid östra. Därefter genomfördes provborrningar. I den västra vallen påträffades inga tidigare okända kasematter men i den östra vallen blev det snabbt mer spännande.

– När vi utförde provborrningarna här var det plötsligt något som tog stopp. Samma sak inträffade på tre ställen på ungefär 2,7 meters djup under vallytan. För att förstå vad det kunde vara gjordes provtagningar av en typ som kallas för mullvad. Borrkärnan som vi då fick upp visade att stoppet orsakats av ett tegelvalv, säger Ulrika Gräns, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk.

Fyllningen som hittades bestod av grus, sand och slit. Cirka 2,5 meter ner hittades ett lerskikt av svårbedömd tjocklek och direkt under detta cirka 7 cm putsbruk på en konstruktion av cirka 80 cm tegel. Teglet låg i tre lager med mellanliggande bruk. Stoppen har med all sannolikhet skett på takvalv till kasematter med ovanliggande lertätning och på kasematter som inte tidigare känts till.

– Vi hade förstått att det skulle kunna finnas oåtkomliga och delvis igenfyllda kasematter i det här läget. Samtidigt känns det naturligtvis både stort och spännande när det visar sig stämma, att hitta en kasematt som troligen är från Gustav Vasas tid, säger Ulrika Gräns.

Enligt de experter som Statens fastighetsverk arbetat med i projektet har sannolikt alla kasematter varit murade av tegel och haft tredubbla enstensvalv som tak.

– Att man tredubblade valven beror på att de skulle tåla både jordlasterna av fyllningen och direktträffar med kanonkulor. Med tanke på valvens krökning kunde men heller inte mura varje valv tjockare än ungefär en sten. Väggarnas tjocklek har vi inte fått grepp om men de är säkert minst två och en halv sten tjocka, säger Krister Berggren, ingenjör vid Krister Berggren Byggkonsult AB.

Samtliga kasematter har åtminstone utvändigt varit putsade med kalkbruk eller hydrauliskt kalkbruk och valven har varit tätade med ett lager lera. Exakt hur gamla valven är vet fastighetsverket ännu inte.

– Utöver det spännande fyndet vet vi nu vad vi behöver göra för att skapa ett bra skydd för att förhindra att vatten mot kasematterna läcker in, ett arbete som kommer att ta vid under de närmaste åren, säger Ulrika Gräns.

(2020-11-12)