Tingens och tankarnas landskap

Avhandlingen Tingens och tankarnas landskap söker arkeologiska metoder och teorier för ett humanistiskt närmande av människans tidiga naturumgänge. Med arkeologiskt menas här fokuseringen på de materiella spåren i landskapet, stora som små, naturdanade som människotillverkade. Tidsperspektivet är i huvudsak långtida.

I avhandlingen har Björn Nilsson valt ett ekologiskt perspektiv som kan beskrivas som symboliskt, materiellt och socialt. Ansatsen är humanvetenskaplig snarare än naturvetenskaplig. Det humanvetenskapliga perspektivets vinster ligger i dess vidd. Nilsson söker fördjupning och inspiration i det tydligt humanistiska och konstnärliga, snarare än i det naturvetenskapliga.

Arbetet avhandlar tre frågor:

1. Vad kan ingå i en långtidsarkeologisk kunskapsteori över människans ekologi?
2. Vad kan långtidsarkeologin, utifrån materiella spår, berätta om förflutna naturumgängen?
3. Vad kan långtidsarkeologins kunskap tillföra ett samtida miljösamtal?

Björn Nilsson för en diskussion om ekologi och humanistiska ekologistudier, ur ett arkeologiskt perspektiv. Diskussionen fördjupas genom fyra olika utforskare av människans naturumgänge. Utifrån tankar av Harry Martinson, Gregory Bateson, Johan Asplund och Torsten Hägerstrand söks ett miljöutforskande fundament till en humanistisk långtidsarkeologi.

I avhandlingen ingår fyra arkeologiska fallstudier som ur olika perspektiv närmar sig kopplingen mellan arkeologi, förhistoria, materialitet och naturumgänge. Tre av fallstudierna undersöker stenåldern i Blekinge och Småland, medan en fokuserar på två historiska fiskesituationer i Blekinge; laxfisket i Mörrum och gäddfisket i Blekinges östra skärgård.

Björn Nilsson:
Tingens och tankarnas landskap. Försök i naturumgängets arkeologi med exempel ur Blekinges och Smålands förflutna
Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet
Disputation: 31 oktober 2003
Opponent: dr. Cornelius Holtorf, Riksantikvarieämbetet