Två rum och kök under bronsålder och järnålder

Hur såg en gård ut i Halland omkring 1500 f.Kr? I början på 1990-talet genomfördes en arkeologisk undersökning i Årstad vid Falkenberg, där man hittade en tydligt organiserad boplatsyta från bronsålder och äldre järnålder. Arkeologen Jörgen Streiffert kan konstatera att många människor i Halland bott på samma plats i generationer. Bostäderna från denna tid bestod oftast av tre rum av en och samma storlek, oavsett om boningshuset var stort eller litet. Samma rumsyta kan egendomligt nog även återfinnas i hus från medeltiden. Fanns det ett rumsideal som sträckte sig ända bak till äldre järnåldern?

Den arkeologiska undersökningen gav en inblick i hur en för-historisk gårdsyta utformats och vilka arbeten som gårdens folk utfört. Det var resterna från sju huskroppar som man fann på en mindre yta. Invid låg flera eldstäder och gropar. Även olika fynd-material som keramik, bränd lera och slagg fanns på vissa ytor. Vad som ytterligare förstärkte intrycket av att en vilja att organisera och strukturera sitt boende har funnits, var att även spår från årder fanns koncentrerat till ett särskilt område.

Det är ovanligt att finna så många och tydliga spår från hushållens vilja att strukturera upp vardagens olika göromål. Det visar sig också att den halländska gården under bronsålder och äldre järnålder många gånger har legat på samma plats där flera husgenerationer avlöst varandra inom ofta små ytor. Eldstäder och gropar finns ofta lagda i grupperingar inom en särskild del av gårdsplanen och eller strax utanför denna. I områden utan märk-bar gårdsplan förekommer de i regel nära boningshusen. Flera av husen har också haft en närliggande större avfallsgrop där kasserade keramikkärl hittas.

Husen under bronsålder och äldre järnålder var ofta mellan 15 och 25 meter långa. En intressant iakttagelse är att människorna i boningshusen varit intresserade av att i regel endast ha tre rum i sina boningshus. Boningsrummet har i regel legat centralt och flankerats av förrådsutrymmen eller en fähusdel. Såväl bonings-rummen som ekonomirummen har haft en likartad storlek i både de stora och de små husen, trots att byggnaderna haft varierande längder. Anmärkningsvärt är att denna ytareal också återkommer i boningsrum under medeltiden och långt fram i tiden. Kanske avspeglar rummens storlek ett rumsideal som sträcker sig långt tillbaka i det arkeologiska materialet där värme och funktionalitet antagligen alltid har varit två viktiga faktorer för ett rums omfattning och utformande.

Jörgen Streiffert:
Gårdsstrukturer i Halland under bronsålder och äldre järnålder
Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet
Disputation: 28 oktober 2005
Opponent: fil.dr Kerstin Cassel, Södertörn