Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943

I avhandlingen Hechaluz – en rörelse i tid och rum undersöker historikern Malin Thor en av de få flyktingkvoter – chaluz-kvoten – som etablerades i Sverige under 1930-talet för att hjälpa Europas förföljda judar genom att erbjuda dem en temporär fristad i Sverige. Undersökningen är den första systematiska studien av chaluz-kvoten och den sionistiska pionjära rörelsen Hechaluz verksamhet i Sverige 1933–1943.

I fokus står de män och kvinnor, medlemmar av Hechaluz i Tyskland, som beviljades inresa till Sverige genom chaluz-kvoten. Enligt Socialstyrelsens bestämmelser fick ungdomarna tillstånd att resa in i Sverige som transmigranter för att utbildas inom lantarbete under 18 månader för att sedan fortsätta till Palestina. Enligt Hechaluz var ungdomarnas uppgift att tjäna som pionjärer, de skulle utbilda sig inom lantbruk, sionistisk kultur och i hebreiska för att bygga upp det judiska hemlandet och sig själva. Målet var att ansluta sig till den judiska arbetarrörelsen i Palestina som yrkesvana hebreiska arbetare. I avhandlingen undersöker Malin Thor hur, varför och av vilka Hechaluz etablerades, organiserades och utvecklades under åren 1933–1943 samt hur Hechaluz togs emot av och vilket handlings-utrymme dess medlemmar hade att bedriva sin verksamhet i det svenska samhället.

Malin Thor analyserar dessutom Hechaluz och dess medlemmars självbild och syn på den egna verksamheten och exiltillvaron i Sverige. Undersökningen av korrespondensen mellan Hechaluz i Tyskland och Sverige och de sionistiska institutionerna i Palestina visar att Hechaluz ledarskap i Sverige betraktade exiltillvaron som en läroprocess. De sökte att vidmakthålla kontakterna med andra Hechaluz-grupper i Europa och med arbetarrörelsen och kibbutz-rörelsen i Palestina. Avhandlingen belyser således inte bara den svenska flyktingpolitiken under 1930-talet utan även Hechaluz och den sionistiska rörelsens betydelse för att rädda unga judar ut ur det Naziockuperade Europa och den israeliska stats-bildningsprocessen i vardande.

Analysen av insamlade levnadsberättelserna, visar att det främst är flyktingerfarenheten och arbetet hos de skånska bönderna som de före detta Hechaluz-medlemmarna lyfter fram när de berättar om Hechaluz och exiltillvaron på 1930- och 1940-talen. Intervjuerna med de före detta medlemmarna möjliggör sålunda en problematisering av Hechaluz självbild som undervisande rörelse och den eftersträvade kollektiva sionistiska identiteten som framträder vid en analys av det skriftliga materialet. Intervjuerna visar att medlemmarna hade vitt skilda uppfattningar om Hechaluz och sin egen roll i denna och om sionismen, det svenska samhället och det kommande livet i Palestina.

Malin Thor:
Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943
Institutionen för humaniora, Växjö universitet
Disputation: 18 februari 2005
Opponent: professor Rune Johansson, Linköpings universitet