Samlingen svenska storskaliga kartor från 1630-1655 är unik i världen. På dem kan man se hur marken brukades och hur byarna såg ut, samt skönja hur bönderna samarbetade inom och över bygränserna. De närmare 12 000 kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under stormaktstiden.

Nu finns informationen för första gången samlad i en databas och tillsammans med kartorna tillgänglig på Internet. Tillgängligheten öppnar för nya möjligheter att forska i materialet, samtidigt som nya forskningsfält öppnas för till exempel historia, agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, arkeologi och språkvetenskap. Som vanlig betraktare kan man njuta av kartornas skönhet eller roa sig med att jämföra bilden från då med hur det ser ut i dag.

Exempel på uppgifter som finns registrerad i databasen:

12 000 byar eller ensamgårdar
22 000 gårdar/hemman
3 600 humlegårdar
2 300 vattenkvarnar
1 200 broar
500 kyrkor
260 väderkvarnar
130 trädgårdar
100 kålgårdar

Sedan 2001 har ett projekt inom Riksarkivet arbetat med att inventera arkiven av äldre geometriska (storskaliga) kartor för att sedan digitalisera dem. På en modern karta har koordinater lagts in tillsammans med information på tio meter när om var det finns till exempel vattenkvarnar, kyrkor, byggnader, trädgårdar, humlegårdar och kålgårdar.

Databasen finns här: https://riksarkivet.se/geometriska