Universitetsbibliotek, akademiska tidskrifter och vetenskapliga förlag 1968–2018

Vad är värdet på akademiska publikationer och resultat? Hur bör de värderas? Och vad påverkar värderingen av dessa publikationer? Detta är de  huvudsakliga frågorna i avhandlingen Den efterfrågade vetenskapen. Genom att studera en akademisk infrastruktur bestående av universitetsbibliotek, akademiska tidskrifter och vetenskapliga förlag visar denna avhandling vad som skapar värde på en internationell marknad för akademiska tidskrifter och publikationer. På denna marknad skapas värde med hjälp av olika typer av diffusionsmått, eller mått på akademisk spridning. De olika måtten på diffusion får växelverkande effekter då spridning skapar värde som i sin tur skapar mer spridning.

I avhandlingen studeras bibliotekens elektroniska förvärv åren 1995–2018. Avhandlingen visar i linje med tidigare forskning att tidskriftspaket från de största internationella förlagen köps på en årlig basis och detta är något man fortsätter med trots prisökningar som överskrider inflationen. Undersökningen visar även hur paketförsäljningen av elektroniska resurser är betydligt mer omfattande än de stora förlagens välkända tidskriftspaket. Studien visar också att det är genom användarstatistik som biblioteken kan försäkra sig om värdet på de stora paketen.

Utöver biblioteksstudien undersöker avhandlingen den ekonomiska verksamheten hos två humanvetenskapliga tidskrifter 1968–2018. Studien utgår från antagandet att resurser till tidskriftsarbetet, oavsett var de kommer från måste säkras och legitimeras. En tidskrift kan antingen vara beroende av en extern finansiär, en marknad eller en kombination av båda. Beroendeförhållandet inverkar på tidskriftens ekonomiska verksamhet på olika sätt. Är en tidskrift beroende av externa pengar måste den legitimera sin verksamhet och sitt existensberättigande gent emot denna. Är en tidskrift beroende av en marknad måste den förhålla sig till denna marknads efterfrågan.

Som en länk mellan de akademiska tidskrifterna och biblioteken återfinns förlagen, som värderar och traderar vetenskap i relation till de båda andra. I dag ägnar sig de stora vetenskapliga förlagen i hög utsträckning åt försäljning av akademisk litteratur genom stora paket. En effekt av paketen är att de skapar inlåsningseffekter hos biblioteken. Detta innebär för de tidskrifter som är en del av paketet att inkomster från försäljningen tryggas samt att de sprids år efter år till alla de universitetsbibliotek som betalar för förlagets paket. För att en tidskrift ska kunna erhålla de båda fördelarna krävs emellertid att de passar in i de vetenskapliga förlagens paket.

Eftersom biblioteken värderar sina stora paket med hjälp av användarstatistik blir detta mått en central värdeskapare för de vetenskapliga förlagen som säljer sina paket på en internationell marknad. Den ekonomiskt rationella följden av detta är att de vetenskapliga förlagen kommer att värdera tidskrifter som kan generera användarstatistik vid många universitetsbibliotek i flera länder. Användarstatistiken är ett diffusionsmått och används av biblioteken för att veta vad som är värt att köpa in. Biblioteken bidrar sedan till att sprida det som köps in vilket skapar mer spridning av de tidskrifter som förlagen anser passa in i tidskriftspaketen. Den internationella spridningen av artiklar och tidskrifter är även något som påverkar ett annat diffusionsmått, nämligen citeringsanalysen, som på olika vis används av forskare och utvärderare för att säga något om värdet på det akademiska arbetet.

David Dellstig:
Den efterfrågade vetenskapen. Universitetsbibliotek, akademiska tidskrifter och vetenskapliga förlag 1968–2018
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 16 januari 2021