Uppsala kommun som byggupphandlare 1870–1975

Avhandlingen Mål och medel. Uppsala kommun som byggupphandlare 1870–1975 handlar om hur avvägningen mellan formalism å ena sidan och godtycke å den andra har hanterats inom kommunal byggupphandling. Den offentliga förvaltningen måste hela tiden balansera olika mål mot varandra. Förutom krav på effektivitet krävs också att verksamheten sköts efter vissa principer. Förvaltningen ska vara opartisk, saklig och transparent. Ansvarighet ska kunna utkrävas.

För att uppnå vissa av dessa mål kan det dock krävas att vissa andra mål ges lägre prioritet. Det är till exempel möjligt att strävan att uppnå transparens och opartiskhet leder till lägre effektivitet. Förvaltningen kan då bli för formalistisk. För att uppnå effektivitet krävs att förvaltningen har möjlighet att fatta omdömesbaserade beslut, något som i stället kan leda till godtycke.

I avhandlingen studeras hur Uppsala kommun hanterade dessa avvägningar vid byggupphandlingar mellan åren 1870 och 1975. Det var en period då kommunernas upphandling inte var reglerad i någon lag och de kunde därmed själva välja hur de utformade upphandlingen.

Johan Ericsson undersöker både hur avsaknaden av regler, men också den samhälleliga utvecklingen, påverkade kommunens agerande. Genom att på detaljnivå undersöka en stads upphandling över en lång tidsperiod kan nya slutsatser dras om vilken betydelse regler har för hur offentlig upphandling fungerar men också hur den svenska förvaltningen har utvecklats över tid.

Johan Ericsson:
Mål och medel. Uppsala kommun som byggupphandlare 1870–1975
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 13 december 2019