Vardaglig vissång i 1900-talets Göteborg

Folkmusik och folklig vissång är fortfarande starkt förknippade med 1800-talets förindustriella landsbygdssamhälle. Syskonen Svensson föddes i Göteborg under en tid när många forskare menade att den folkliga sången hade tystnat; de ingick också i en första generation som så småningom fick tillgång till en mängd nya medier. Annika Nordström undersöker i sin doktorsavhandling vardagligt sjungande utifrån en syskonskara som föddes i Majorna under 1900-talets första decennier och söker svar på frågor om hur denna folkliga sångrepertoar är sammansatt och vilken betydelse den har i livet.

Allan, Astrid, Vera, Edith och Inez växte upp i ett rum och kök på Ölvägen (Pölgatan) där den egna sången var en del av livet. Annika Nordström följer främst de tre yngsta systrarna i ett levnadshistoriskt perspektiv och belyser sångrepertoaren i skilda tider och vardagliga sammanhang – genom skillingtrycksvisor, skämtvisor, ramsor, skolsånger, sånger från olika arbetsplatser i Västsverige – från Kexfabriken i Kungälv och Gamlestadens spinnerier – schlager, allsång, egna födelsedagsvisor och dikter en del publicerade på läsarsidor i dags- och veckotidningar. I början av 1980-talet började Syskonen Svensson att framträda offentligt; deras sång – om Bagar Bengtsson och Amanda släng – hördes på radio och grammofon; barndomens sånger återuppväcktes i nya sammanhang. Repertoaren beskrivs som ett stycke konstnärligt och vetenskapligt tidigare förbisedd sång-, musik- och litteraturhistoria från 1900-talet. Slående är hur flera av dessa vokala uttryckssätt har utövats, talat till och förknippats med kvinnor.

Avhandlingsförfattaren visar hur olika slags genrer, sånger, framträder och brukas i skilda levnadssituationer och sociala kontexter, hur en rad kreativa uttryckssätt från det moderna industrisamhället rymmer element från förflutna tider och hur muntliga och skriftliga traditioner vävs samman. Sångerna håller sig inom en estetik, där igenkännandet utgör en viktig omständighet, men genom att förändras och återskapas i olika sammanhang blir de också ständigt till något nytt. Repertoaren framstår som ett nät av trådar, som förbinder olika traditioner med varandra. Samtidigt har syskonen och deras generation upplevt ett sekel med många förändringar; deras repertoar har omskapats på ett sätt som skiljer den från föräldragenerationens.

Genom hela livet har syskonen använt sång och dikt som en form av estetiska uttryck i vardag och fest. De har erbjudit många olika slags upplevelser – genom världar av musik, poesi, berättelser, gemenskap och egna minnen som har hakat sig fast i musiken.

Annika Nordström:
Syskonen Svensson. Sångerna och livet – en folklig repertoar i 1900-talets Göteborg
Etnologiska institutionen, Göteborgs universite
Disputation: 7 september 2002
Opponent: Gunnar Ternhag, professor i Musikvetenskap vid Åbo Akademi