Arbetet upptar den största delen av våra vakna liv. Då borde det väl också uppta ett motsvarande utrymme i vårt kollektiva minne, arkiven? 

Så är det inte. Vårt näringsliv är till allra största delen privatägt. Företagen har ingen skyldighet att spara sina arkiv. Och arbetets minsta beståndsdelar tycks oss ofta betydelselösa medan de pågår. Vem kände behov av att beskriva hur man mjölkade en ko när det fanns hundratusentals mjölkande händer? Inte förrän en företeelse är på utdöende finner vi anledning att fästa den i minnet. Samtidigt skapar vårt arbete en ofantlig mängd material för minnet. Vad skall vi spara därav, hur skall vi spara det och vem skall betala?

I årsboken för Riksarkivet och Landsarkiven 2002 beskrivs dels ansträngningarna att rädda åtminstone en del av näringslivets arkiv, dels ges glimtar av den stora rikedom på information och minnesbilder som ryms däri.

Avdelningen "Att förvalta arbetets historia" innehåller bl.a. artiklarna Företagsarkiven – problembarn eller värstingar?, Näringslivsarkiven i Sverige och Museet i arbetets landskap.

Under rubriken "Företagsamhetens moder" behandlas Arkivet från Kommerskollegium – mäktig källa till näringslivets historia.

"Järnet och skogen" handlar bl.a. om Järnriket Gästrikland – ett samarbetsprojekt om industrihistoria för skolan – och om Stora Ensos svenska företagsarkiv.

I avsnittet "Axplock ur mångfalden" beskrivs ett antal enskilda företagsarkiv, bl.a. Ostindiska Kompaniet, Ammunitionsfabriken Marieberg, Marabou och sparbankerna.

Boken avslutas meden sedvanlig redogörelse för arkivåret 2001 – både ur Riksarkivets och Landsarkivens perspektiv.

Vardagsslit och företagsvinst
Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2002
294 sidor, inbunden, illustrerad.
Utkom i juni 2002.