Värdefullt vrakfynd i Karlskrona – stadens första krigsskepp
Dykare vid spant. Foto: Jim Hansson/Sjöhistoriska museet
Vraket som påträffades i Karlskrona örlogshamn i fjol är med största sannolikhet fartyget Blekinge. År 1682 var hon det första örlogsskepp som gick av stapeln i Karlskrona och blev starten på stadens välkända skeppsbyggnadshistoria.
– Det är roligt att man nu har kunnat bekräfta att det rör sig om ett historiskt värdefullt fynd, säger Carolina Lorentzon Nilsson, informationschef på Försvarsmakten.
I höstas fick Länsstyrelsen i Blekinge tips om en vrakindikation där äldre kartor anger vraket Blekinge. Försvarsmakten/Marinbasen hade med hjälp av ekolod hittat flera indikationer på skeppsvrak. Tidigare har kartorna visat sig stämma bra och Länsstyrelsen gav därför Statens maritima museer, där Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vasamuseet ingår, i uppdrag att göra en slutgiltig bedömning. Undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen Blekinge län.
Vrakets dimensioner påminner i storlek och utförande om de timmer som dokumenterades på vraket av regalskeppet Solen, som påträffades av Sjöhistoriska museets marinarkeologer vid Lindholmsbron 2015. Det handlar om ett stort kraftigt skepp, som kan liknas vid Vasa även om hon var av tidigare modell.
Spant och bordläggning från vraket. Foto: Foto: Jim Hansson/Sjöhistoriska museet
– Skeppet Blekinge kan ha ställts medvetet på botten för att användas som blockhus. Kanondäcken ovan ytan användes då som kanonplattformar för att försvara örlogshamnen. En provisorisk lösning då man inte hade råd med försvarsanläggningar, på grund av dåvarande kung Karl XII:s kostsamma krigståg, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Sjöhistoriska museet.
Jim Hansson berättar att vraket till stora delar är dolt i ett tjockt sedimentlager som till synes är opåverkat av sjöfarten i hamnen. Det innebär att de nedre delarna av vraket förmodligen är relativt intakta. Ett tiotal spant sticker upp ur sedimenten och en del timmer, som bottenstockar och bordläggning, ligger löst på botten.
– Vi är måna så långt det är möjligt, kopplat till säkerhetsskydd, att tillvarata och värna den del av det världshistoriska arvet som finns inom örlogshamnen, säger Carolina Lorentzon Nilsson, informationschef på Försvarsmakten.
(2017-02-01)
