Vikingaskatt räddas från splittring
Den kritiserade utauktioneringen av Everlövsskatten från vikingatiden ställs in. Den stora samlingen av mynt och silverföremål har köpts i sin helhet av två numismatiska stiftelser och kommer att förvaltas av Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet.
Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning och Sven Svenssons stiftelse för numismatik har tillsammans köpt hela skatten för vidare förvaltning av Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettets samlingar.
– Det är mycket glädjande att Everlövsfyndet kan hållas ihop för att vara en del av vårt gemensamma kulturarv och tillgänglig för forskning, säger museichefen Cecilia von Heijne till fackförbundstidningen Magasin K.
Everlövsskatten består av drygt 900 mynt och runt 40 silverföremål från vikingatiden. Flera av de yngsta mynten i skatten är skandinaviska och dateras till Knut den stores tid (1018–1035). De äldsta mynten är från 800-talet. Skatten innehåller också en speciell sammansättning av mynt från Bayern, Italien och ett par sällsynta mynt från Ungern. Det finns också smycken och bitsilver, bland annat ett runt filigranspänne i Jellingstil.
Den vikingatida skatten hittades på en gård i Skåne på 1980-talet, enligt en tidigare ägare i en chiffonjé som gått i arv. Eftersom skatten enligt utsago lämnats som kvarlåtenskap, gällde inte fornminneslagen och hembudsplikten. Därför var det möjligt för privatpersonen att behålla skatten och nu snart fyrtio år senare för privatpersonens släktingar att lämna den till försäljning på auktion.
Senast vikingaskatten sågs till var 1988 då den ställdes ut på Historiska museet i Lund och beskedet om auktionen har orsakat ramaskri bland arkeologer.
(2022-04-28)
Se även Lucka i lagen gör att vikingaskatt kan säljas (2002-04-18)