Viktigt arkeologiskt fynd tack vare nya E6:an
År 1997 gjordes en uppseendeväckande arkeologisk upptäckt inför byggandet av den nya motorvägen genom Bohuslän. Fynd-platsen var Timmerås utanför Uddevalla där man grävt fram en av Skandinaviens bäst bevarade hyddlämningar från jägarsten-åldern. Fyndplatsen kan ge oss viktig information om teknik, ekonomi, bosättningsmönster och sociala förhållanden från denna tid. Nu presenterar Robert Hernek tolkningarna av dessa fynd i sin avhandling i arkeologi.
Undersökningen i Timmerås gav många nya inblickar i hur en 8000 år gammal bosättning gestaltat sig och vilken funktion den kan ha haft. Den samlade bilden visar att boplatsen använts säsongsvis under årets kallaste månader och att den varit bebodd av en liten grupp människor; vi kan kalla det ett hushåll om 6–9 personer. Just om vintern kan det ha varit fördelaktigt att vistas i små grupper. Bosättningen har varit kortvarig, sannolikt rör det sig om tre till fem vintersäsonger.
Själva hyddan var cirka 4×5 meter stor och golvet var nedgrävt en bit under markytan. Hyddans grundkonstruktion har utgjorts av fyra vertikalt stående stolpar som varit placerade i en kvadrat och de bör upptill ha varit förbundna med varandra genom horisontella störar. Denna stomme har antagligen kompletterats med störar och vidjor varvid hela träskelettet kan antas ha varit täckt med näver och grästorv. Eldstaden har varit belägen i hyddans centrum och det faktum att eldstäder påträffades på olika nivåer visar att platsen använts under mer än en säsong. Golvet har troligen bestått av en kombination av ris, kvistar och bark och det mycket mörka jordlager som fyllde den grävda hyddgropen utgjorde i själva verket flera sådana golv lagda ovanpå varandra. En modell av hyddan i skala 1:10 finns att se på Göteborgs Stadsmuseum i den nya förhistoriska basutställning och inför en planerad TV-produktion har man även uppfört en fullskalerekonstruktion av densamma.
I Timmerås fanns också spår efter rituella handlingar och vissa tecken tyder på att hyddan har övergivits under rituella former, den tycks bl.a. ha bränts ner med avsikt. Robert Hernek diskuterar även föreställningsvärlden utifrån ristningar på ett tidigare okänt föremål från Lur i norra Bohuslän, en slags korp-hacka av skiffer. Detta innebär att han försöker tolka budskap som är flera tusen år äldre än hällristningarna. Ristningarna kan knytas till shamanism och de skildrar i första hand själsliga resor och transformationer mellan olika medvetandetillstånd.
Ett centralt begrepp är hjälpandar, dvs. olika djur som hjälpte shamanen att uppnå trancetillstånd. I den diskussion som förs är det ormen, ofta symboliserad som ett abstrakt sicksack-mönster, som skulle bistå shamanen på sina resor till underjorden. Det är också intressant att ristningarnas innebörd också är integrerad med symboliken hos korphackorna som kan antas symbolisera fruktsamhet och motsatsförhållandet manligt och kvinnligt. Säkerligen omfattade hackan från Lur ytterligare symbolik, kopplade till myter och föreställningar, som för alltid kommer att vara höljda i dunkel.
Robert Hernek:
Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenålder i Bohuslän
Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet
Disputation: 3 juni 2005 kl. 13.00
Opponent: dr. Joel Boaz, Oslo
