1500-talsskepp med unik last ger ny kunskap
3D-modell av Osmundvraket. Foto: Jim Hansson/Vrak
Just nu dyker marinarkeologerna från Vrak – Museum of Wrecks på Osmundvraket, ett handelsskepp från mitten av 1500-talet, som ligger på 30 meters djup norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Syftet är att undersöka hur skeppet såg ut och vad det var för ett slags skepp – och lastens sammansättning.
Sedan tidigare vet arkeologerna att det finns stora mängder så kallat osmundjärn ombord, varför vraket fått namnet Osmundvraket. Osmundar är små standardiserade järnklumpar, som väger knappt tre hekto styck och som Sverige exporterade från tidig medeltid till början av 1600-talet.
– Vi hoppas förstå mer om osmundens betydelse. Vilken kvalité den haft och om den kanske har haft olika typer av kvalitéer, säger Vraks marinarkeolog Jim Hansson, som projektleder arbetet på Osmundvraket.
Nu ska marinarkeologerna ta reda på mer – dels försöka säkerställa hur mycket järn det finns ombord, dels undersöka övrig last. Och även försöka förstå vad det är för slags skepp. Hur var det konstruerat, vart var det på väg och varför sjönk det?
– Vi har aldrig tidigare sett ett skepp som är byggt på det här viset. Det är ett tremastat fartyg, ganska stort, klinkbyggt. Vi har kunnat datera skeppet till mitten av 1500-talet. Det skulle kunna vara en så kallad holk, en skeppstyp från det tidiga 1500-talet, men än är det för tidigt för att dra några slutsatser, säger Jim Hansson.
Vraket är unikt i sitt slag – det är intakt, har en komplett last och alla sjömännens tillhörigheter kvar ombord.
– Det är en helt orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid! Tack vare Osmundvraket kan vi lära oss mer om hur Sveriges export tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det Sverige vi ser idag, säger Jim Hansson.
Hur mycket skeppet har lastats och exakt vad lasten består av, är också frågor som ska besvaras, men klart är att skeppet var fullastat. Det är många tunnor med osmundar, men även tunnor med annat innehåll, som nu ska analyseras.
– Vi tror att det kan röra sig om smör, tjära och kanske pottaska. Det finns också gott om köksredskap samt andra personliga tillhörigheter. Allt ligger därnere på botten, helt orört. Till och med kopparkitteln står kvar i den murade spisen, berättar Jim Hansson.
Forskningen kring Osmundvraket och dess last är ett samarbete mellan Vrak och Jernkontorets bergshistoriska utskott och Stockholms universitet som pågått sedan år 2018. Vrakfyndet ger forskarna en unik möjlighet att undersöka 1500-talets järn, handel och sjöfart i flera perspektiv och förhoppningsvis kan det bidra till att klargöra de delar av järnexportens historia som hittills är relativt okända.
– Det har aldrig tidigare påträffats ett 1500-talsvrak på svenska vatten med så här mycket järn i lasten. Fynden av både osmundar och stångjärn berättar om en övergångsperiod mellan två produktionstekniker. Vi ska analysera fynden och se om vi finner skillnader i produktionssätt och kvalitéer, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret.
(2021-10-15)
Se även Nu undersöks Osmundvraket från 1500-talet (2020-05-10)
