Amasonen och jägaren

Lillian Rathjes avhandling Amasonen och jägaren handlar om det samhälle som existerade längs den västerbottniska kusten under sen järnålder och tidig medeltid. Med hjälp av arkeologiska, etnologiska och historiska källor framställs en modell för hur livet kan ha varit organiserat. Den bild som framtonar är ett samhälle som varit beroende av en sammansatt ekonomi, där boskapsskötsel och sälfångst varit två av de huvudsakliga näringarna. Dessa näringar ses som strikt uppdelade mellan könen. Det föreslås vidare att detta samhälle varit relativt jämlikt.

Frågor kring fördelning av arbete, kön/genderroller och föreställningar kring övernaturliga väsen och sjukdomar och dess orsaker behandlas, liksom vad dessa föreställningar kan säga om den sociala strukturen.

I avhandlingen argumenteras för att det i området, åtminstone från vikingatid till 1300-talet, fanns en bofast befolkning som socialt, politiskt och ekonomiskt på många sätt skilde sig från den samtida befolkningen i Mellannorrland. Denna skillnad kan ses i det olikartade fornlämningsbeståndet, likväl som i det olikartade ortnamnsförrådet.

Det hierarkiska samhälle som framtonar i Mellannorrland, och som har anknytningar till asatron, saknas i det västerbottniska kustområdet. De egalitära föreställningarna som möter oss ibland annat folktroföreställningarna i området är dock vanliga i hela det område som utgörs av det svenska fäbodsystemet.

Titelns amasoner är hämtade från en beskrivning av Norden som gjordes av Adam av Bremen omkring år 1080. Där berättas att det norr om svearna finns ”Kvinnornas land” eller ”Amasonernas land”. Detta har av senare forskare tolkats i anknytning till att området varit dominerat av kvinnor när männen varit ute på säljakt.

Lillian Rathje:
Amasonen och jägaren. Kön/genderkonstruktioner i norr
Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Disputation: 29 september 2001
Fakultetsopponent: fil.dr. Elisabeth Arwill-Nordbladh, Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet