Bergslagens vapenindustri under 1900-talet

Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i världen. Vilka lärdomar kan vi dra av vår historia? Boken Det svarta järnet om svensk vapenindustri i Bergslagen vill ge perspektiv på utvecklingen.

I boken beskriver forskare hur järnhanteringen i Bergslagsregionen har legat till grund för svensk vapenindustri under 1900-talet och har bidragit till Sveriges välfärd. Här fanns en stor produktion av vapen, ammunition och sprängmedel – produkter som sen exporterades över hela världen.

Det svarta järnet beskriver vilka politiska överväganden som låg bakom krigsmaterieltillverkning i både statlig och privat regi samt några av de innovatörer och företag som utvecklade och producerade krigsmateriel. Boken skildrar också villkoren för de människor som arbetade i produktionen, hur landskapet påverkades och de politiska följderna av ett ökat beroende av internationell vapenhandel. Slutligen diskuteras frågor om hur vi kan förhålla oss till vapenindustrin som en del av Bergslagens kulturhistoria.

Boken är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan sju länsstyrelser i Bergslagen. Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Mia Geijer vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och antikvarie vid länsstyrelsen i Örebro är redaktörer. De har, både enskilt och tillsammans, skrivit flertalet kapitel i boken. Övriga författare är Mats Lundmark vid Örebro universitet, Niklas Ulfvebrand vid Mälardalens högskola, Birgit Karlsson vid Göteborgs universitet, Jan af Geijerstam, tidigare på KTH samt Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist.

Geijer, Isacson, Karlsson, Tjärnlund, Lundmark, Ulfvebrand & af Geijerstam:
Det svarta järnet. Bergslagens vapenindustri under 1900-talet
Walborg Bokförlag
Utkom 2018