Bildning gav kvinnan ökad makt i familjen
När kvinnan får någon typ av bildning, på jobbet eller privat, ökar hennes inflytande över hushållens inköp. Det visar en ny avhandling där familjers konsumtionsmönster under åren 1913, 1952 och 2000 undersökts genom studier av hushållsbudgetar.
– Det är påtagligt hur väl kvinnans ökade bildning har gett henne möjlighet att påverka konsumtionsvalen som gjorts i familjen, säger ekonomhistorikern Per Simonsson. Resultaten visar att en nyckel till ett jämställt samhälle idag är att arbeta ännu mer aktivt med att ge kvinnor goda möjligheter till utbildning.
Per Simonsson visar hur makten att påverka familjens konsumtionsval historiskt sett påverkats av faktorer som mannens och kvinnans inkomst, tillgång till humankapital via yrke eller utbildning samt personers ideologiska uppfattning. Humankapital är en underskattad faktor som maktmedel, anser Per Simonsson. Det ökar en persons förmåga att argumentera.
För att visa hur makten förskjutits i familjen över tiden har Per Simonsson undersökt familjers konsumtionsmönster under åren 1913, 1952 och 2000 genom studier av hushållsbudgetar. Hushållsbudgetarnas förändring har sedan testats mot mannens och kvinnans inkomst, tillgång till humankapital samt hushållens ideologiska uppfattning.
Per Simonsson tillämpar i avhandlingen den i ekonomiska sammanhang aktuella och Nobelprisbelönade spelteorin för att förklara hur makten inom hushållet också beror på de möjligheter en make/maka har utanför hushållet.
Per Simonsson:
Bidrag till familjens ekonomiska historia. Inflytande över konsumtionen inom svenska hushåll
Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet
Disputation: 28 oktober 2005
Opponent: docent Martin Dribe, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
