Så bodde officerarna handlar om arkitektur, byggnadsvård och tidslösa typhus, de flesta med sexdelad planlösning. Boken skildrar också officerarnas familjer och deras ekonomiska och sociala villkor, som visar den rotlöshet och osäkerhet som präglade yrket. 1700-talets främsta arkitekter fick i uppdrag att rita boställen åt kaptener, ryttmästare och majorer. Genom att ritningarna kan vi i detalj följa arkitekternas tankar bakom de bostadskonventioner som påverkat oss.

Antologin Vi drack vårt kaffe på toaletten består av ett urval berättelser från en minnesinsamling om gamla och nya yrken. Titeln är hämtad från en av bokens berättelser om hur skrivbiträdena på ett kontor på 1950-talet dukade upp kaffet på damtoaletten eftersom de inte fick fika på arbetstid. Risken att bli påkomna var minimal eftersom alla chefer var män.

Sverige var länge ett av Europas fattigaste länder, men genom kolonilotter och egnahemsrörelsen skulle även de mindre bemedlade få en plats att odla sin mat på. Under 1800-talet ordnade också arbetsgivare så att deras anställda fick odlingslotter. När funktionalismen slog igenom på 1930-talet blev köken små. Vi skulle inte längre behöva odla vår mat själva utan kunde köpa den färdig i snabbköpet.

Vid sekelskiftet 1900 lades grunden för ett självklart inslag i vårt moderna liv: reklambilden. I Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.

Vintern 1885 förklarade en grupp stockholmskor krig mot korsetten – plagget som fick symbolisera det modeslaveri som de menade hindrade kvinnor från att engagera sig i offentligheten. Snart hade en dräktreformrörelse skapats som krävde kvinnors rätt att klä sig mer praktiskt och hälsosamt.

”Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande i dag. Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv”, skriver Maja Hagerman.

Klockorna på de svenska kungliga slotten tickar på och kan berätta fantastiska historier. Om tiden, Chronos, om förgyllda timglas, om strålande stjärnbilder och om livets förgänglighet klockorna är som spännande bilderböcker. Tittar vi närmare på dem där de står, ofta omgivna av kandelabrar eller urnor och med en bakgrund av en förgylld spegel, kan vi upptäcka en hel värld. I Slottstid beskrivs de olika uren och deras bakgrund i text och bild.

Forskningsprogrammet ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien 500–1500 e. Kr.” har sedan 2012 undersökt norra Norrlands kustområden. Nya pusselbitar visar hur landskapet formades av fiskare, jägare, renskötare och bönder i relation till identitetsprocesser och samhällsförändringar under nära 1 000 år.

För 300 år sedan, sommaren 1719, drog 200 ryska fartyg med 20 000 soldater in i Stockholms skärgård. På kort tid ödelades närmare tusen gårdar. Hela hemman och skogen sattes i brand. Skördar förstördes. Människor torterades. Kvinnor våldtogs. 10 000 människor blev utblottade och hemlösa.

Det har blivit allt mer populärt att ha en så kallad bucket list, alltså en lista över sådant som bör göras och hinnas med innan det är för sent. Reseguiden och inspirationsboken 505 svenska platser du måste se innan du dör erbjuder en lista över platser i Sverige, platser som du kanske aldrig hört talas om eller av någon anledning aldrig kommit till.

Karin Månsdotter var den första kvinnan av folket som blev drottning av Sverige. Hon växte upp som bondflicka i Uppland, fick drömprinsen och hela kungariket. I historien målas hon ofta upp som “söta lilla Karin” – ett eftermäle David Lindén vill ändra på med boken Karin Månsdotter. Drottningens revansch.

I slutet av 1970-talet fann polisen runt 300 konstverk, gömda under golvplankor och i låsta garderober. Det största enskilda beslaget av förmodat förfalskad konst i svensk kriminalhistoria. I den påföljande rättegången konstaterades att åtminstone 112 tavlor var förfalskade. Dessa skulle egentligen ha bränts, men bevarades i undervisningssyfte och finns ännu kvar i det gamla polishusets källare i Jönköping.

I boken Sverige-Marocko får läsaren slå följe med en rad svenska sändebud som förde ”fredsgåvor” till sultanen Sidi Mohamed i Marocko, han som kallade Gustav III sin ”bäste vän”. En komplex och intressant bild från denna tid framträder och ger en bakgrund till dagens svenska förbindelser med detta muslimska land med dess förankring i Medelhavskulturen.

I guideboken Upptäck Visby presenteras byggnader och platser runt om i staden. Läsaren får veta mer om de historiska händelser som ligger till grund för dagens Visby. Här finns läsning om ringmuren, ruiner, hus och stadsdelar, den gröna miljön och hur folk levde och dog under århundradena. 

Stig Ahlgren (1910–1996) var en av 1900-talets främsta svenska skriftställare, journalist och kritiker, inflytelserik och hänsynslös. Verksam inom den socialdemokratiska pressen fram till 1946 då han köptes över av Bonniers till Veckojournalen, och förlorade sin auktoritet över en natt.

En konservativ rasbiolog, en banbrytande anatom eller en liberal tidningsman som kämpade för arbetarnas rättigheter? Gustaf Retzius (1842–1919) är i dag främst känd för sina skallmätningar, men var också en skicklig mikroskopist som presenterade sina iakttagelser i enastående vackra planschverk. Tillsammans med sin hustru, Anna Hierta-Retzius, stöttade han fackföreningar och engagerade sig för olika sociala projekt.

En fungerande demokrati förutsätter en god relation mellan militären, staten och samhället. Officerskåren förvaltar statens våldsmonopol och ansvarar ytterst för försvaret av viktiga samhällsfunktioner och demokratiska värden. I Officeren, staten och samhället undersöks hur relationen mellan militären och omvärlden påverkas av en rad pågående samhällsförändringar.

Den pfalziska ättens sista monark, drottning Ulrika Eleonora, kom till makten under en brytningstid för både land och regent. Under hennes regering 1719–1720 lades grunderna för det frihetstida statsskicket och drottningens myndighet inskränktes radikalt. Fram träder dock en kvinna med nedärvd känsla för sin dynasti och för kungamaktens höghet.

I Phoenix – den återuppståndne får vi följa de svenska provinserna Svenska Pommern, Wismar, och Bremen-Verden i deras kamp för överlevnad 1710–1716. Här skildras det politiska spelet och striderna till lands och till sjöss samt med officerare och meniga i fältslag och bakom fästningsmurar.

År 1808 stod Sverige vid avgrundens rand och kämpade för sin överlevnad i krig på tre olika fronter. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige. Allt höll på att ta en ända med förskräckelse. När läget var som mörkast valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte. En ny tid tog sin början.