Borgå 1809

Den 25 mars 1809 red två kejserliga härolder runt i Borgå och kungjorde att lantdagen skulle inledas följande dag. Representanter för de fyra stånden gjorde sig klara för ceremonier och överläggningar, de sista hammarslagen hördes från äreporten vid Prästgårdstullen där tsar Alexander I skulle göra sitt intåg i staden, och i domkyrkan och ”rikssalen” i gymnasiet lades sista handen vid tronarrangemangen.

Innan man hade kommit så långt hade intensiva förberedelser pågått i både S:t Petersburg och Finland. I Finland fick ämbetsmän inom den lokala förvaltningen ikläda sig nya ”statliga” roller. I S:t Petersburg hade man förberett ceremonier och politik för en lantdag – en institution som följde den svenska riksdagstraditionen men som saknade motsvarighet i Ryssland. I Borgå hade staden fejats och praktiska detaljer som inkvartering och mötesrum ordnats – allt detta medan kriget mellan Sverige och Ryssland och i Europa pågick.

Henrika Tandefelt följer här lantdagen från planeringsskedet hösten 1808 till avslutningen i juli 1809. Vid sidan av de fyra ståndens överläggningar bestod lantdagen i högsta grad också av ceremonier av olika dignitet, och ständermötets betydelse låg till stor del just i dem. I boken studeras hur lantdagens högtidsakter, ceremoniella former och fester bidrog till att befästa den nya ordningen i landet.

Henrika Tandefelt är fil.dr och forskare. Hon disputerade 2007 på en avhandling om hur Gustaf III iscensatte sig själv som härskare. Avhandlingen utkom i bearbetad form under titeln Konsten att härska. Dessutom har hon publicerat artiklar om 1700-talets kulturhistoria och om skeendena kring Borgå lantdag.

Henrika Tandefelt:
Borgå 1809. Ceremoni och fest
Svenska litteratursällskapet i Finland
Utkom 2009