Den moraliska kroppen

Teorier om fertilitet, könsmognad och sexuella begär handlade i 1800-talets populärmedicinska värld inte bara om kropp och biologi utan präglade också centrala föreställningar om den borgerliga familjen, samhällets moraliska utveckling, äktenskapets ursprung, arbetets fördelning och den moderna civilisationens brister. Maja Larsson visar i sin avhandling Den moraliska kroppen hur tolkningar av mäns och kvinnors kroppar grep in i diskussioner om samhällets utveckling och organisation.

Under större delen av 1800-talet uttryckte läkare i Sverige och många andra europeiska länder en påfallande oro över hur en manligt kodad självtillräcklighet hade kommit att hota familjebildningen, den sunda sexualiteten och människans sanna natur. Alarmerande siffror presenterades om att män och kvinnor förblev ogifta i högre utsträckning än tidigare. I synnerhet i de större städerna tycktes det fruktsamma äktenskapet och människosläktets gemensamma strävanden utmanas av ett tilltagande intresse för den enskilda individens utveckling och behov. En ökande individualism påstods ha urholkat könslivet och den moderna kulturen kritiserades för att ha fört med sig en obalans mellan manliga och kvinnliga värden.

Maja Larsson belyser i sin avhandling Den moraliska kroppen en tid när föreställningar om kön och individualitet tydligt konstruerade och begränsade populärmedicinska tolkningar av kvinnors och mäns kroppar och liv. Av den ymniga litteratur om könsliv, livsstil, äktenskap och hälsa som under seklet gavs ut i Sverige framgår att läkare från och med sekelskiftet 1800 började läsa in egenskaper som hårdhet, karaktär, slutenhet, objektivitet och autonomi i mannens kropp och själ. Parallellt kopplades kvinnan på ett helt annat sätt än tidigare samman med ett vitt definierat könsliv, med havandeskap, amning, familjeliv och en altruistisk och beroende läggning.

Polariseringen mellan en manligt kodad individualitet och ett kvinnligt kodat könsliv var dock långt ifrån fast eller entydig. Mer avgränsade analyser av de diskussioner som fördes i seklets medicinska texter och rådgivningsböcker visar att förståelsen av mäns och kvinnors kroppar var synnerligen obeständiga och präglade av spänningar och motsägelser. Idéer om klass, ålder och grad av civilisering grep in i det vetenskapliga särskiljandet mellan kvinnligt och manligt och sammantaget var 1800-talets särartstänkande långt mer instabilt än vad som har hävdats i tidigare tongivande forskning.

Vetenskapliga teorier om fertilitet, könsmognad och sexuella begär visar sig i denna studie inte bara ha handlat om den biologiska kroppen utan även format diskussioner om den borgerliga familjen, samhällets moraliska utveckling, äktenskapets ursprung, arbetets fördelning och den moderna civilisationens brister. Medicinska texter, tolkningar och begrepp konstruerade aktivt skiljelinjer mellan kvinnor och män, arbetare och borgerskap, barn och vuxna, inom- och utomeuropeiska folk. Skillnader som alltså inte bör ses som givna av naturen utan som konstruerade i 1800-talets kultur och vetenskap.

Maja Larsson:
Den moraliska kroppen. Tolkningar av kön och individualitet i 1800-talets populärmedicin
Institutionen för idé och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Disputation: 26 oktober 2002
Opponent: docent Åsa Bergenheim, Umeå universitet