Designhistoria för morgondagens stora utmaningar

Designforskaren Maria Göransdotter vid Umeå universitet undersöker i sin avhandling om bortglömda episoder i designhistorien kan öppna upp nya perspektiv för hur vi kan förstå och göra design i dag.

En ökad medvetenhet om de historiska värderingar som är inbäddade i designandets praktiker kan göra att vi upphör att reproducera de ideal som bidragit till den västerländska civilisationens rörelse mot en alltmer ohållbar framtid, anser Maria Göransdotter.

I avhandlingen skriver hon att den positiva förändringskraft som design bär på förutsätter en förståelse för design som något föränderligt, snarare än något stabilt över tid. Flera av industridesignens grundläggande begrepp som kan framstå som stabila – så som ”form”, ”deltagande” eller ”användare” – har introducerats, etablerats och förändrats över tid.

Enligt Maria Göransdotter aktiveras alltjämt många av de värderingar som rådde när industridesign kom till i hur designers tänker och arbetar i dag. Med de stora förändringar vi står inför krävs ett föränderligt designbegrepp – och föränderliga designhistorier. Innan vi kan skapa nya sätt att designa för en hållbar framtid behövs en förståelse för hur det förflutna format vår samtid.

– Problemet är att design är ett ganska historielöst fält. Om vi verkligen ska försöka förstå varifrån en del svårigheter kommer i våra sätt att designa så behöver vi förstå var våra designmetoder kommer ifrån.

Men hittills har designhistoria mest handlat om saker, hur de ser ut, vem som gjort dem, och hur de fått betydelse i olika sammanhang. När det gäller historien om våra metoder, processer och tankar kring design finns det inte mycket beskrivet designforskningen. Det är nästan som om de vore naturgivna, anser Maria Göransdotter.

– Min målsättning har varit att se vilka berättelser om design som framträder när vi tar startpunkt i hur design går till, inte i saker eller designresultat. Målet har inte varit att söka ”den sanna berättelsen” om vad design är utan i stället att finna andra, och fler, perspektiv på vad design skulle kunna vara, och kunna bli. Att kanske se saker vi inte tidigare sett genom att upptäcka att våra designmetoder bär på en massa lagrade föreställningar och förväntningar som styr oss mot saker som vi kanske inte alls egentligen vill göra.

En av de historier som Maria Göransdotter utforskar handlar om skandinavisk användarcentrerad designs ursprung. Enligt gängse historieskrivning kommer sådan design från USA och andra världskriget, då försvarsmakten designade ergonomiska instrumentbrädor till stridspiloternas flygplan. Men enligt Maria Göransdotter kan användarcentrerad design lika gärna spåras till Sverige.

På 1940-talet grundades Hemmens forskningsinstitut med målsättningen att i grunden förändra kvinnors möjligheter till samhällsinflytande genom att systematiskt studera, och förändra, husmödrars arbete i hemmen. Många av de metoder som utvecklades för att ta fram nya redskap och arbetsmetoder introducerade nya, iterativa och deltagande designprocesser med bland annat prototyper, lermodeller och fördjupande användartester.

– De processer och metoder som utvecklades under 1940- och 50-talen hade tydliga rötter i såväl folkbildningen och folkhemsbygget, som i kvinnorörelsen och allmänna strävanden efter att uppvärdera kvinnors arbete och perspektiv i samhället.

De här idéerna, metoderna och värderingarna blir viktiga för hur deltagande design formeras några decennier senare, enligt Maria Göransdotter.

– Men historier som den om Hemmens forskningsinstitut har aldrig egentligen klassats som ”riktig” design vilket förstås spelar stor roll för hur vi tänker kring varifrån designpraktiker kommer och vartåt designområdet rör sig.

Maria Göransdotter hoppas att nya designhistorier kan bidra till nya sätt att aktivera designprocesser genom att ta in perspektiv som handlar om exempelvis miljö, kultur, etnicitet, kön och olika maktstrukturer på såväl individuell som internationell nivå.

Maria Göransdotter:
Transitional design histories
Designhögskolan vid Umeå universitet
Disputation: 18 september 2020