DNA-forskning kopplar samman européer under flera tusen år

6 000 år gammal keramik från den jordbrukande Lublin-Volhynian-kulturen i Polen. Foto: Stanisław Wilk

6 000 år gammal keramik från den jordbrukande Lublin-Volhynian-kulturen i Polen. Foto: Stanisław Wilk

I en ny DNA-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i tidskriften Communications Biology.

– För att genomföra sådana här studier krävs en bred tvärvetenskaplig diskussion. I den här studien har den varit exceptionellt fruktbart, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Under de senaste 15 åren har tidigare DNA-forskning bit för bit byggt upp en bild av den europeiska stenålderns historia. Innan jordbruket spred sig till Europa fanns det i olika delar av Eurasien olika grupper av jägare och samlare, som också blandade sig med varandra. Den här studien visar att blandningen av dessa jägar- och samlarlinjer var starkt kopplad till geografi.

Flera tidigare DNA-studier om Europas förhistoria har också visat att spridningen av jordbruket var starkt kopplad till genflödet från Anatolien. Denna grupp skilde sig mycket – genetiskt och kulturellt – från de europeiska jägar-samlarna. Dock breder jordbruket ut sig på olika sätt i olika geografiska områden. Detta ledde till att folkgrupperna blandades på olika sätt i olika delar av Europa.

– Dessa skillnader i blandningen av linjer och kulturer kan berätta för oss om maktförhållandena mellan olika grupper, säger Tiina Mattila.

I den nya studien tittade man också på nära släktingar.

– Gemensamma gravar antas ofta vara familjegravar, men i vår studie var detta inte alltid fallet, Detta visar att redan under stenåldern spelade andra sociala faktorer också en roll i begravnings-praxis, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet.

En omfattande bild av stenålderseuropéernas genetiska historia har vuxit fram. Den nya studien lägger ytterligare detaljer till detta pussel.

– Vi kan visa att vissa delar av Europa – såsom området runt Dnipro-flodens delta – befolkades av en grupp jägare och samlare under många tusen år. Detta trots att många andra delar av Europa förändrade sitt sätt att leva i samband med att nya grupper anlände som producerade mat genom att bruka jorden, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

(2023-08-09)

Se även DNA ger ökad kunskap om kontakten mellan stenålderskulturer (2020-06-05)