Estlandssvenskt kulturarv återlämnas efter snart 60 år

Historiska museet återlämnar föremål som den estlandssvenska församlingen i Tallinn deponerade i museet vid andra världskrigets slut. S:t Mikaelskyrkan i Tallinn återinvigs den 5 maj i närvaro av bl.a. det svenska kungaparet och Estlands f.d. president Lennart Meri. Då kommer de föremål som förvarats i Sverige i snart 60 år åter att vara på plats.

– Det här är en viktig symbolisk händelse. Kontakterna och kulturutbytet kring Östersjön har präglat vårt gemensamma kulturarv under såväl krig som fredstid, säger museichef Kristian Berg. Att vi nu kan återlämna de deponerade föremålen markerar att vi befinner oss i en ny, öppen och fredlig epok. Återigen finns ett gemensamt intresse av att ta hand om kulturarvet runt Östersjön.

Den största delen av den estlandssvenska befolkningen flydde över till Sverige i samband med att Estland förlorade sin självständighet till Sovjetunionen under andra världskriget. 1943 påbörjades en utflyttning från svenskbygderna, dels med småbåtar, dels med organiserade transporter med större fartyg. Hösten 1944 hade cirka 8000 estlandssvenskar kommit över till Sverige.

Församlingsbor förde med sig inventarier från sina kyrkor i Estland för att rädda dem undan förskingring och förstörelse. Kyrkoföremålen överlämnades i Sverige till ordföranden i kommittén för estlandssvenskarna, riksantikvarien Sigurd Curman. Han lämnade föremålen till förvaring i Historiska museet i Stockholm. Förutom från S:t Mikaelskyrkan i Tallinn deponerades föremål från de svenska församlingarna i Ormsö, Rickul och Runö.

Det rör sig bl.a. om kistor, kalk, vinkannor, textilier, krucifix och litteratur. Det äldsta föremålet från S:t Mikaels församling är en kalk från 1656.

På 1970-talet ställde Historiska museet ut de estlandssvenska föremålen. Först då blev det känt för allmänheten att föremålen deponerats i Historiska museet. Förste antikvarie Göran Tegnér, Historiska museet, var med vid utställningens tillkomst:

– De estlandssvenska föremålen var en känslig fråga ännu en bit in på 70-talet, under det kalla krigets dagar. Det fanns en oro att Sovjet skulle återkräva föremålen om de fick veta att de fanns. Därför var de registrerade i museet under täcknamnet ”Sigurd Curmans deposition”, säger Göran Tegnér.

De församlingsbor som en gång förde med sig föremålen till Sverige lever inte längre. Den enda part som kan göra anspråk på kyrkoinventarierna är estlandssvenskarnas kulturförening i Sverige, Svenska Odlingens Vänner (SOV).

Efter att Estland blev självständigt 1991 återfick den svenska församlingen i Tallinn sin kyrka. Den har nu renoverats med stöd från Sverige, som ett led i ett samarbete kring byggnadsvård och kommer att återinvigas i början på maj. Estlandssvenskarnas kulturförening har därför anhållit om att återfå föremålen. Sven Salin är ordförande i SOV:

– Det är ett historiskt beslut vi har fattat inom föreningen, att återlämna kyrkoföremålen till S:t Mikael. Nu när det finns en svensk församling igen i Tallinn och när S:t Mikaelskyrkan återinvigs, tycker vi att det är bra att även kyrkoföremålen återlämnas så att de kan användas och beskådas i sin ursprungliga miljö, säger Sven Salin.

(2002-04-09)