Farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne

Vilka egenskaper var det som gjorde just pesten så fruktad av alla sjukdomar? Hur skiljde den sig från andra samtidigt grasserande farsoter? Hur spreds den? Och hur passade den in i dåtidens samhälle socialt och kulturellt? Det är några av de frågor som en ny avhandling med fokus på Skåne 1710–1713 vill besvara.

Mycket är fortfarande oklart om hur pesten uppträdde i Europa förr i tiden. Det bäddar för kontroverser och spekulationer, något som pestforskningen är överfull av. Titeln Pestens gåta anspelar just på detta det svåråtkomliga och gåtfulla.

I studien hämtas pusselbitar från vitt skilda forskningsområden. Vi får följa pestens fortlevande ute i naturen, modern naturvetenskaplig pestforskning liksom vad vi tror oss veta om tidigare pestepidemier i Europa. Vi möter de dåtida prästerna som kyrkobokförare och diagnostiker. Vi konfronteras med fältsjukan 1710, med andra farsoter som var vanliga i dåtiden liksom med effekterna av krig och dåligt skördeutfall mer generellt. Den dåtida befolkningens natursyn – inställningen till vilddjur, råttor, loppor och löss – utgör en pusselbit i dramat, sederna kring sjukdom, död och begravning en annan.

Trots de bästa föresatser lyckades man inte hålla pesten borta från Skåne. Den kom från tre håll. Vi får följa dess ankomst och vandringar över landskapet, spridningen i socknen och byn och till sist också i några enskilda hårt drabbade familjer.

Bodil E B Persson:
Pestens gåta. Farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 15 december 2001
Fakultetsopponent: professor Marie C. Nelson, Linköpings universitet