Fänrikens marknadsminne granskar hur Finska kriget 1808-1809, som var en central vändpunkt i Finlands, Sveriges och Rysslands historia, har sett ut i eftervärldens ögon och hur det har använts i den historiska och politiska argumentationen.

Boken tar upp forskningen kring finska kriget 1808-1809, både den krigshistoriska och den som behandlat de politiska orsakerna och följderna. Dessutom behandlas kulturella aspekter och historiebruk, dvs. användningen av historia i politisk och kulturell debatt, konst och litteratur.

I Sverige sågs krigsutgången som ett steg i skapandet av det moderna, det ”egentliga Sverige”, i Ryssland som en följd av Gustav IV Adolfs politik och behovet att skydda S:t Petersburg. I Finland blev kriget en utgångspunkt för dryftningar av den svenska och ryska tiden i landets historia, ofta i en stämning inspirerad av Johan Ludvig Runeberg.

Åke Sandström skriver om de svenska föreställningarna om kriget, Osmo Jussila om Rysslands syn, Jyrki Paaskoski om debatten som följde på Fredrik Cygnæus biografi över J. Z. Duncker och Marja Terttu Knapas om de minnesmärken som i Finland och Sverige rests till minne av kriget. Max Engman medverkar med flera uppsatser: om hur veteranerna uppmärksammades under 1800-talet, hur kriget och dess följder bearbetats i samband med tidigare jubileer i Finland, hur kriget har behandlats i finsk historieskrivning och hur det framställts på film och på scen.

Max Engman (red):
Fänrikens marknadsminne. Finska kriget 1808-1809 och dess följder i eftervärldens ögon
Svenska litteratursällskapet i Finland
Utkom 2009