Företagens kulturarv är lönsamt i längden
Företag inom svensk tillverkningsindustri tycker att det egna kulturarvet är viktigt för att stärka företagets identitet och varumärke. Flera företag menar att det egna kulturarvet kommer att ha en fortsatt stor, eller kanske till och med större betydelse i framtiden. Det visar en undersökning om näringslivets förhållande till sitt eget kulturarv, som gjorts av Riksantikvarieämbetet och föreningen Kultur och Näringsliv.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Kultur och Näringsliv undersökt vilka insatser näringslivet gör för att bevara sin historia och vilka motiven för insatserna är. Resultatet visar att en allmän uppfattning hos företagen är att den historiska dimensionen stärker företagets ställning på olika sätt.
De tekniska, strukturella och ekonomiska förändringar som pågår inom näringslivet sker allt snabbare och får ibland stora konsekvenser i form av nedläggningar av produktionsenheter. I tilltagande grad omvandlas delar av det industriella landskapet till historiska lämningar. Samtidigt blir relationen med samhället och omvärlden allt viktigare för företag, bland annat när det gäller varumärkesbyggande och personalrekrytering. Detta gör att kulturarvsfrågorna i framtiden kommer att få ökad uppmärksamhet och betydelse för företagen, menar projektledaren Helena Westin på Riksantikvarieämbetet.
– Genom att beskriva företagens insatser vill vi förbättra dialogen med näringslivet kring bevarandet av det industrihistoriska arvet. En annan målsättning är att utveckla företagens motiv för att bevara och bruka kulturarvet, och på sikt engagera fler företag.
De senaste tio åren har företagens egna insatser ökat. De insatser som görs är både kontinuerliga och tillfälliga och rör allt från bevarande av arkivmaterial, produkter och byggnader, till utställningar, bildspel och företagsmonografier. De faktorer som har betydelse för hur företagen engagerar sig i sitt kulturarv och för vilken typ av insatser man gör, är framför allt företagets ägandestruktur, bransch, produkt och lokalisering.
– Företagens motiv för de egna insatserna är att de vill bygga sitt varumärke eller stärka företagets identitet hos personalen, men också för att vara ”en god samhällsmedborgare”, säger Mikael Strandänger, VD för Kultur och Näringsliv.
Undersökningen är ett led i arbetet med att utveckla och stärka samverkan mellan olika aktörer i arbetet med det industrihistoriska arvet. Detta är en av de viktigaste tyngdpunkterna i handlingsprogrammet ”Svenska industriminnen – berättelser om vårt samhälles historia” som Riksantikvarieämbetet genomför 2002–2004.
(2002-08-27)
