Från gård till slagfält med indelningsverket
Under 1670-talets krig genomled den svenska krigsmakten många hårda prövningar men klarade ändå av att hålla fienden stången. De hårda striderna gjorde närmast ett chockartat intryck på den unge kungen Karl XI. Ett sådant inferno fick aldrig mer upprepas! På hösten 1679 – redan innan frederna hade slutits – samlades man i Ljungby utanför Kristianstad, för att dra upp riktlinjerna för vad som nu skulle ske med den sargade svenska krigsmakten.
Den organisatoriska lösning man stannade för benämndes indelningsverk respektive ständigt knektehåll och innehar att armén och flottan skulle försörjas genom s.k. indelade hemman och i huvudsak byggas upp av inhemskt manskap – vilket egentligen inte var någon ny idé: ett sådant system hade redan varit i funktion i flera decennier!
Från gård till slagfält riktar sitt fokus just mot detta s.k. äldre militära indelningsverket, och försöker skapa en bild av hur det hade fungerat, från 1640-talet och fram till övergången till det nya systemet under 1680-talet.
Tidigare forskning har vanligen avfärdat det äldre indelningsverket som en ofullgången föregångare till det yngre – oftast dock utan att ha gjort några djupare undersökningar. Denna bok försöker råda bot på denna brist. Bland annat ställs frågor omkring hur det äldre systemets normativa strukturer sett ut och hur dess upphovsmäns intentioner hade omsatts i praktiken. Till huvudfrågorna hör också vilken kontinuitet som kan spåras, både inom systemet och från det äldre till det yngre indelningsverket.
Peter Danielsson:
Från gård till slagfält. Det äldre militära indelningsverket. Ett krigsfinansiellt experiment under svensk stormaktstid
Växjö universitet
233 sidor, häftad
Utkom 2000
