Fyra miljoner kronor till arbetslivsmuseer

Riksantikvarieämbetet har i dag fattat beslut om hur bidraget på totalt fyra miljoner kronor till arbetslivsmuseer ska fördelas. Av de närmare 400 ansökningarna på 70 miljoner kronor som kommit in till Riksantikvarieämbetet, är det 77 olika projekt som får dela på bidraget.

Bidraget till arbetslivsmuseerna är en del av regeringens treåriga satsning på industrisamhällets kulturarv som avslutas i år. De fyra miljoner kronorna som Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att fördela under 2001, ska bidra till att stärka arbetslivsmuseernas möjligheter att bevara och bruka industrisamhällets kulturarv.

I Sverige finns idag en stor mängd arbetslivsmuseer och en nyligen genomförd undersökning visar att antalet har ökat markant under 1990-talet. Arbetslivsmuseerna drivs ideellt av föreningar och enskilda människor kring arbetsplatser och arbetsliv av flera olika slag, allt från gruvor där malm brutits i hundratals år till tvätterier med miljöer från 1920-talet. Här finns museijärnvägar och mekaniska verkstäder, stenhuggerier och skolor, ångbåtar och radiostationer. Arbetslivsmuseerna finns i alla regioner, inte bara i de som drabbats hårt av strukturförändringar de senaste åren.

– Man kan nästan kalla det en folkrörelse, där människor skapar aktiva och upplevelserika museer av sina egna miljöer med stor lust, djupt engagemang och stor kunskap. De genomför ett arbete som är värt all respekt och uppskattning och många fler ansökningar än de som beviljats bidrag skulle förtjäna stöd, säger riksantikvarie Erik Wegræus.

Riksantikvarieämbetet anser att arbetslivsmuseernas verksamhet har stor betydelse för kulturarvets demokratiska funktioner och för människors ökade delaktighet och engagemang för kulturarvet. Det är därför av största vikt att arbetslivsmuseerna ges möjligheter till stabil och kontinuerlig verksamhet. Riksantikvarieämbetet arbetar därför för att bidraget till arbetslivsmuseer ska permanentas efter år 2001.

De 77 projekt som får bidrag är projekt som ger arbetslivsmuseer möjlighet att vårda materiellt kulturarv, bygga upp kunskapen kring den verksamhet som skildras, utveckla den publika verksamheten, förbättra säkerheten eller bygga nätverk mellan arbetslivsmuseer.

(2001-06-19)